»Maybe it’s time to merge the two ideas after all«

Nyheten kan ha orsakat ett skalv som gjorde hela den globala batteriförsörjningen skakig–

–men inte ens det omtumlande beskedet att GIF Sundsvall plockar in en georgisk tvåmetersman på provspel kunde rubba min världsbild så till den grad att jag inte längre förstod innebörden av de internationella relationerna.

Detta visade sig på lördagens tenta i just det ämnet, som jag är relativt säker på att jag klarade galant.

När jag studerade journalistik i Sundsvall så kände jag ofta att det jag nötte in och memorerade inför tentorna var kunskap jag dels inte skulle behöva bära med mig och som jag därför inte prioriterade att bära med mig.

(Kan det ha varit därför min sportjournalistiska karriär heller aldrig lyfte? För att jag skummade styckena om de annalkande FaceTime-tycken???)

Men under det första halvåret på lärarlinjen har jag verkligen känt att jag tillgodogjort mig kunskap. Och det är förstås lätt att påstå, om inte annat för att inta sig själv om att man nu valt rätt spår i livet, men hur bevisar man det???

Jo, i mitt fall måste det kunna ske genom att jag tar ämnet jag just tentat av – i det här fallet internationella relationer – och applicerar detta på ett Pirkt.se-ämne. Därför, fritt ur minnet från boken Internationella Relationer och applicerat på Urban Hagbloms arbete:

 

Perspektiv på relationer i det allsvenska övergångsfönstret

Det realistiska perspektivet betonar vikten av klubbar och deras ständiga jakt på högre tabellpositionell makt. Det allsvenska silly season-systemet beskrivs som anarkistiskt, där klubbarna och deras ytterst ansvariga – i det här fallet sportcheferna – är de enda aktörerna av reellt värde. Det realistiska perspektivet tror inte på samarbete mellan klubbar: ett övergångsfönster är ett nollsummespel där det bara finns relativa fördelar att göra; för att en klubb ska kunna tjäna någonting på en interaktion så måste den andra klubben förlora.

Om exempelvis Palermos lynnige president Maurizio Zamparini får för sig att en anfallare som gjorde sju mål på 30 matcher i allsvenskan 2016 ska bli en serie A-klubbs nya »nummer nio« under 2017 – ja, då får den lilla aktören från mellersta Norrland finna sig i det och säga adjö till en av sina viktigaste spelare.

Det liberalistiska perspektivet, däremot, betonar vikten av samarbete mellan klubbarna och de respektive sportcheferna och betonar också vikten av andra aktörer än klubbarna på den fria fotbollsmarknaden. Agenter och rådgivare spelar en stor roll på dagens övergångsmarknad, påpekar liberalisterna, och paraplyorganisationer som UEFA spelar en stor roll vid truppbygget, inte minst med dess regler över hur många icke-EU-spelare ett lag får ha i sina laguppställningar.

Hade Stefan Silva hamnat i Palermo ifall dagens fotboll varit en ren maktkamp mellan olika fotbollsklubbar, där ingen hedersknyffel till agent agerat brobyggare mellan Medelpad och Sicilien? Knappast, enligt liberalisterna.

Det finns dessutom ofta absoluta fördelar för båda klubbarna vid ett samarbete, enligt liberalismen, och pekar gladeligen mot förra säsongens GIF-lån av AIK:s yngling Noah Sonko Sundberg, där GIF Sundsvall hjälptes för stunden samtidigt som AIK dels bidrog till att göra det allsvenska systemet mer rättvist men dels också fick tillbaka en mer rutinerad mittback vid årsskiftet.

Det konstruktivistiska perspektivet tycker att såväl realisterna som liberalisterna är alldeles för rationella i sin syn på det allsvenska övergångsfönstret. En sportchefs agerande på den allsvenska övergångsmarknaden präglas inte bara av strategier och konkreta, förutbestämda mål – nej, sportcheferna påverkas också av rådande idéer och normer och inte minst ny kunskap.

Hur skulle de strikt rationella perspektiven kunna förklara att den godtrogne Ljugaverkssonen Urban Hagblom plötsligt – från ingenstans!!! – erbjuder provspel till en helt okänd georgisk tvåmetersman med konsonanttungt efternamn?

Det kan de inte, påpekar konstruktivisterna, som pekar på vikten av föränderliga idéer inne i Urban Hagbloms huvud. Hade Urban Hagblom gått efter en georgisk gratisspelare som just släppts från Dinamo Tbilisi ifall det inte varit så att hyllningskören ljudit så starkt vid samma tid i fjol, då han hämtade hem Kristinn Steindorsson från USA och Columbus Crew i en för GIF Sundsvall osedvanligt kontinental värvning? Antagligen inte.

Vilken roll spelar inte ny kunskap, som gör att dagens allsvenska sportchefer kan tillgodogöra sig autentiska, smäckert ihopklippta matchklipp från världens alla hörn via verktyget WyScout? Denna förändring har säkerligen medfört att allsvenska sportchefer känner sig mer trygga i att inte kliva i Alieu Darbo-fällor, där bara ett par utskrivna fejk-mejl från Björn Andersson skyddat den skambelupna sign on-bonus-fallgropen.

Och hur mycket spelar det inte in i Urban Hagbloms sportchefsarbete att alla GIF-truppens skickliga spelare nu för tiden går och längtar efter en eventuell utlandsflytt till en lynnig mellaneuropeisk klubb som PEC Zwolle, och att de därför vägrar skriva nya kontrakt? Hur ska vi ens kunna sätta oss in i och förstå den komplexa sportchefsverkligheten om vi inte tar hänsyn till att normerna och idéerna hos en skicklig, januariturné-aktuell högerback som Eric Larsson ser annorlunda ut än de gjorde för ett drygt decennium sedan, exempelvis hos systemvetaren och landslagsbacken Fredric Lundqvist?

 

Instuderingsfråga: Kan man säga att Giorgi Gvelesianis provspel har gjort att både det realistiska och liberalistiska perspektivet spelat ut sin roll i analysen av den allsvenska övergångsmarknaden? Diskutera i smågrupper.

»Jag vill bara smaka«

Jag bytte mobilabonnemang vid årsskiftet och i ett nafs försvann också mitt autogirade Spotify-abonnemang. Sedan dess har jag dag för dag skjutit upp pånyttförskaffandet, mycket på grund av jag tänkt att det innefattar en viss byråkrati; något jag skyr som pesten.

Jag är en egenföretagare som får kalla kårar varje gång ett brev adresserat till mitt företag trillar in i brevlådan. Jag har i detta nu ett brev från Skatteverket uppställt mot en spegel i hallen; ett brev som med största sannolikhet bara innefattar ett årsbesked över intjänade pengar men som jag förhåller mig till så som Frodo förhåller sig till det allseende, ständigt övervakande Sauron-ögat. Det liksom ilar in i märgen varje gång den lilla rutan med brevets avsändare får syn på mig.

Men i dag kom The XX nya album ut och nu kan jag inte längre vara den här människan, när jag ber om att få låna Tildes inlogg:

michaelblunt michaelblunt2

Jag var slutligen tvungen att falla till föga och sätta mig in i anförskaffandet.

Men vet ni? Att på nytt införskaffa Spotifys betallösning tog på riktigt ett klick med musen.

Det var nästan så att jag fick något folkpartistiskt ömt i blicken när jag tänkte på den fria företagsamhetens inneboende godhet.

[Slut på Branded Content]

Det känns som en Spotify-vår, det här. Utöver nämnda The XX, vars skiva jag nästan kan blindhylla efter att ha golvats av de två släppta singlarna, så ska ju också Annika Norlin släppa nytt i inledningen på februari och jag undrar ifall hon någonsin varit i sån textskrivarform som när hon smattrade ner texten till sin singel Snooza???

Lågmäld anti-arbetslinjen-propaganda kombinerat med ett fokus på de där flyktiga, lyckliga icke-stunderna i vardagen; det är ju för mig som att inmundiga en Andy’s Mouth Surprise öronledes.

 

Ta fram kameran så att vi minns den här stunden
Så att vi aldrig minns nåt annat
Så att det här finns kvar
Så att när vi tänker på dom här åren
och hur dom var
Att det är det här vi minns

Inte när vi står på scenen
eller får ett pris
eller står i kepsar vid Akropolis
Jag vill ha kort på när det inte händer någonting
Allt som händer i det

Subkultur: utebliven

Här lämnar man sin portals kommentarsfält öppet för rörligt Urban-material och noterar direkt – nästan ögonblickligen!!!, som i realtid!!! – hur en trogen kommentator höftskjuter iväg en lika pixlig som uppskattad Urb-gif™ innan hen snabbt följer upp med en textad Urb–Joel-video via något luddigt online-videoprogram som till och med gått under min radar.

(Och då tycker jag mig ändå vara en av den medelpadska fotbolls-meme-kulturens allra sugkraftigaste slamkrypare.)

Så man loggar vid gott mod ut från sin portals instrumentbräde för att gräva ner sig i en tentapluggsbunker; helt övertygad om att vid återkomsten mötas av en hel flora nya Urb-gifs™, inskickade i en sån strid ström att sajten Know Your Meme känt sig tvungna att skyndsamt göra en egen sida för denna nya, rekordsnabbt växande subkultur.

Men icke!!!

Jag tackar Fantastiskt för hens entusiastiska insats, men skickar en syrlig passning till stora den del av Pirkt.se:s anhängarskara som bara är här för det GIF Sundsvall-relaterade; en skara jag som jag tror innehåller en hel del individer från mediebranschen, som i dagens multidigitala landskap borde kunna sno ihop lite snabbt rörligt Urb-material!!!

Nej, det verkar onekligen som att 2017 blir ännu ett år som ensamt dragande åsna av detta tunga ok till portalvagn.

Nåväl. Vad har då hänt medan man grävt ner sig i teorier och perspektiv kring internationella relationer, demokratiska freder och den eventuellt bipolära strukturen som kan uppstå vid fortsatt kinesisk frammarsch??? [Branded content från Ämneslärarprogrammet i Samhällskunskap]

Jo, bland annat har jag ett litet modetips att bjuda på, för den till Stockholm inflyttade norrlänning som vill kunna bibehålla sin närmast medfödda folklighet:

termoskaffe

Förse dig med en gammal kåsa av klassiskt Skogsmulle-snitt, som du bär som en utombordare på tunnelbanan tillsammans med en gammal sponsrad termos av företagsjulklappsmodell från, typ, Sunds Defibrator.

Och på tal om medhavd kaffetermos så kapslar den här The Onion-rubriken in stora delar av min personlighet–

manonion

–när mina klasskamrater vandrar iväg mot Pressbyrån på rasten – kluckande av kollektivt skratt, delande ett ögonblick!!! – medan jag sitter kvar och krånglar med att få upp ett lätt läckande termoslock med snabbt småkladdiga fingrar.

 

Jag vet också att GIF Sundsvall har hunnit dra igång med 2017 års träningssäsong. I samma veva kan vi konstatera att Giffarnas nya spanske andratränare inte fick genomleva en dag i medelpadsk fotbollsmiljö utan tjurfäktningsreferens, då Tommy Naurin direkt slog fast för Sundsvalls Tidning att spanjoren »tog tjuren vid hornen« redan på första träningen.

 

Sedan sist så har också min gamle lagkamrat i GIF Sundsvall, andramålvakten Stefan Lagergren, blivit klar för IFK Timrå. Och den stora grejen är ju inte att den före detta superettanmålvakten nu spelar som mittback i division två. Nej, den är att vid presentationen av »Lagga« så lanserar IFK Timrås marknadsavdelning dubbeltröjposeringen:

lagga

Han har alltså – som jag förstår det – redan bortatröjan på sig medan han håller upp sin nya klubbs hemmatröja. Visst är det ett nytt drag?

 

Nu ska jag återgå till min lilla pluggbunker för en sista dag innan lördagens – ja, ni läste rätt: lördagens!!! – tenta.

Jag öppnar, naivt nog!!!, upp kommentarsfältet för eventuella svar på frågan ifall Pirkt.se äntligen har löst sitt plattformsproblem, där vissa skärmdumpade bilder inte varit synliga i mobiltelefoner? Portalen har nämligen lyckats lokalisera ett alternativt skärmklippningsverktyg i mediehusets dator.

Snabbtyck: Stefan Silva till Palermo

Jag hade långtgående planer på att sammanställa pjäser och regler till ett imaginärt Urban Hagblom-schack.

(Tänk er att Urban sitter och spelar mot Superettan-döden, lyfter på den minsta ytterpjäsen och frågar »var får jag flytta den här?« och Superettan-döden svarar »ett steg utåt, till Åland, men annars bara nedåt i hierarkin«. Visst hade det varit något???)

Men denna lynniga Stefan Silva-flytt, som offentliggjordes nyss, kullkastar den tilltänkta spelplanen – och påverkar inte minst Urbans finansiella manöverutrymme i detta påtänkta schackparti.

(Sedan är det inte en icke-försvårande faktor för en hobbyanalytiker att ha en tenta hängande över sig.)

Kring själva Silva-flytten så kan vi ju konstatera att det är lite oroande att offensiven nu bara består av en ljumskskadad och osedd islänning, några lokala ynglingar och en 25-årig division 2-värvning – men samtidigt måste man tillstå att det är mycket, mycket glädjande att kunna ankelskaka en klubb på fem miljoner kronor för en 26-åring som satt på ett utgående kontrakt och som avverkade hösten med en moloken »ta mig till Israel«-uppsyn.

För det här måste betyda att Urban Hagblom nu har pengar över att spendera.

(Den tenta-förskonade individ som vill komplettera GIF-gif-utbudet med en som föreställer hur Urban Hagblom slänger sedlar omkring sig får hemskt gärna göra det i kommentarsfältet nedan.)

UPPDATERING:

Har Pirkt.se:s någonsin känt sig mer levande än när en trogen kommentator följer uppmaningen och bidrar till (den totalt sett alldeles för torftiga) GIF-gif-floran???

Signaturen Fantastiskt har bistått med denna Urb-gif (en kategori gifar som, i den här takten!!!, snart har en egen flik på Giphy.com):

urbpengar

Den kan ju, enligt gängse gif-standard, på sin höjd anses +++-välgjord (PIXLARNA??? URBANS RÖDLÄTTA HUD???), men bara faktumet att någon via kommentarsfältet bidrar till floran är på riktigt +++++-roligt för portalen.

Och tänk vad roligt det vore om GIF Sundsvall kunde bli allsvenskans GIF-lag i fler än en bemärkelse under 2017? Jag ser en framtid innehållande en gif-gif-tumblr, ja, kanske en hel webb-subkultur!!!

Det vore hemskt roligt ifall fler internetkrigare skulle välja att använda sina smattrarfingrar för den goda sakens skull; det vill säga genom att göra Urb-gifar.

Vi måste ta människors ro på allvar

Efter ett 2016 där varannan ledartext handlade om hur vi – medierna! politikerna! eliten! – måste börja »ta människors ro på allvar« så har jag  nu inlett 2017 genom att skriva en text som handlar om att vi istället måste börja ta människors ro på allvar.

Ja, jag syftar på den fullkomliga ro som råder i samhällets absoluta toppskikt; bland den ekonomiska elit som tillåts skena ifrån oss övriga, i en sällan skådad takt, utan att så mycket som ett skattehöjarfinger höjs.

Jag hade trott att texten skulle gå i mellandagarna, men jag antar att det var för nära julafton – och att dylik kalabalik hade kunnat uppstå om en dylik ledartext kastats ut mitt i den svenska julefriden:

Att jag inte ens i juletid ska kunna hålla mig ifrån att förespråka fullskalig kommunism, förtryck och massavrättningar.

 

Nåväl: 3100 tecken räcker bara så långt och ifall jag haft fler – eller varit bättre på att distribuera det givna antalet – så hade jag nog försökt berätta om internationella tecken som jag tycker pekar i rätt riktning, när vi nu går in i 2017:

Någonting om hur Panama-dokumenten kastade ljus över girigheten hos världens allra rikaste, något om hur regeringen lagt fram förslag om tuffare krav på skatteredovisning från svenska företag och någonting om hur EU har stämt Apple på 14 miljarder dollar i uteblivna skatter som företaget trollat bort genom skatteplanering.

Allt färre tillåts äga en allt större del av den världens resurskaka och i början av 2016 ägde 62 människor mer än halva jordens befolkning gjorde tillsammans. När Oxfam lanserar sin nya rapport senare för 2017 kommer rikedomen ha koncentrerats ytterligare, för trots miljökatastrofer och finanskrascher så är kurvan över hur de rika skenar ifrån oss övriga linjär. Inget rubbar den. Och i Sverige är utvecklingskurvan brantare än på de flesta andra ställen.

Imorgon fredag, på den sjätte dagen på det nya året, kommer Sveriges toppdirektörer ha tjänat mer pengar än en vanlig arbetare gör under hela 2017.

De gör det under fullkomlig lugn och ro; en ro jag åtminstone tycker att vi borde försöka föra fram i debatten och kanske, kanske våga problematisera under nästa år.

Hagblom om kontraktsläget: »Ska vara klart innan fönstret stänger«

urb3

Urban Hagblom vet hur det känns att tappa GIF-stjärnor som vägrar skriva på nya kontrakt. Därför väntar sportchefen ivrigt på att få dra igång kontraktsdiskussionerna med Eric Larsson och Marcus Danielsson.

Det stora problemet?

Spelarna verkar inte alls lika sugna.

 

Under GIF Sundsvalls tre senaste allsvenska säsonger – 2012, 2015 och 2016 – har klubben känt sig tvingad att sälja nyckelspelare under somrarna.

2012 var det den viktige vänsterbacken David Myrestam som lämnade för Norge, 2015 lämnade högerbacken Robert Lundström klubben efter en succévår och under den gångna säsongen försvann nästan hela den offensiva centrallinjen då Rúnar Már Sigurjónsson och Pa Dibba drog till Grasshoppers respektive Hammarby.

Gemensamt för alla stjärnor som lämnat? De hade vid tillfällena bara ett halvår kvar på sina kontrakt, kunde fritt börja samtala med andra klubbar – och GIF Sundsvall valde att sälja för att slippa tappa spelarna helt utan ersättning.

Fyra nyckelspelare kan försvinna

Inför 2017 står klubben på nytt inför en situation där fyra nyckelspelare har kontrakt som går ut efter säsongen: mittbacken Marcus Danielsson, högerbacken Eric Larsson, innermittfältaren Lars Krogh Gerson och anfallaren Stefan Silva.

Sportchefen Urban Hagblom är förstås inte omedveten om situationen – och ser kontraktsförlängningar som en viktig del i arbetet under vintern.

– Det är viktigt, utifrån vår planering inför framtiden, för det här är väldigt viktiga och intressanta spelare, utifrån vår utvecklingsresa. Innan vårt transferfönster stängs – alltså innan sista mars – så är vår ambition att det ska vara klart.

Hur stor del av ditt jobb består av att få dessa spelare att förlänga?

– Det är en viktig del. Vi har startat dialogen men valt att avvakta tills efter årsskiftet, så där har vi en gemensam överenskommelse.

Men dialogen är öppen?

– Ja. Det är inte någon som sagt att »jag kommer inte skriva på«, så är det inte. Däremot är det ju så att de sagt att de inte vill ha diskussionen förrän efter årskiftet. Vi försökte ju starta den redan i höstas.

»Balansgång mellan framgång och ekonomi«

I sommar får alla fyra börja förhandla om kontrakt med andra klubbar och en titt i historieböckerna säger att stjärnspelare i GIF Sundsvall gärna tar den chansen. Såväl David Myrestam som Robert Lundström, Rúnar Sigurjonsson och Pa Dibba hade redan skrivit på för en annan klubb när Urban Hagblom satte sig ner för att diskutera fram en övergångssumma med den kommande klubbens representanter. Det är knappast någon önskvärd situation för en sportchef: att behöva försöka ankelskaka en annan sportchef på en rimlig övergångssumma – för en spelare som kan byta klubb gratis om ett halvår.

Så frågan till Urban Hagblom blir om han har tänkt om. Ifall det inte skulle gå att lösa ett nytt kontrakt under vårvintern och ett intresse skulle dyka upp kring, säg, Eric Larsson – ska han då säljas redan under vintern, för att GIF ska få bättre betalt?

urb1

Mja, svaret är inte ja eller nej, utan kommer på inlindat sportchefsmål snarare än klingande klar svenska:

– Allt beror ju på det intresse som finns, kring exempelvis Eric Larsson, och den situation vi är i. Det är ju hela tiden en balansgång mellan sportslig framgång och ekonomi, och det där är väl också något vi ska lära oss kring och utvecklas i.

Danielsson: »Har ingen brådska«

Klart är i alla fall att Urban Hagblom just nu, snart två veckor efter vår intervju, är i full färd med att sälja anfallaren Stefan Silva till Palermo – något Aftonbladet var först att rapportera om – och att han ser fram emot att återuppta dialogen med Marcus Danielsson, Eric Larsson och Lars Krogh Gerson om kontraktsförlängningar.

Men från spelarhåll låter det inte lika lockande, när Pirkt.se kontaktar de fortfarande semesterfirande GIF-stjärnorna:

– Jag har väl ingen brådska att skriva nytt kontrakt, det är så det ser ut. Giffarna har väl varit på mig, men jag vill hålla det öppet, säger Marcus Danielsson på telefon.

Han utesluter i det närmaste en förlängning av kontraktet under de närmaste månaderna:

– Det är inget som kommer ske nu inom den närmsta tiden, om det kommer hända.

Hur ser du på din fotbollsframtid?

– Man vill ju alltid ta sig till bättre klubbar och bättre förutsättningar, men just nu är fokus på Sundsvall. Jag räknar med att spela här den här säsongen, sen får vi se, säger 27-åringen.

Inte heller Eric Larsson, den 25-årige högerbacken som måste ha varit en hårsmån ifrån att nå Janne Anderssons svenska landslagstrupp till januariturnén, verkar längta tillbaka till de medelpadska förhandlingsborden:

»Jag är nöjd med mitt nuvarande kontrakt som sträcker sig över 2017 och känner ingen stress över att förlänga det i nuläget«, skriver han i ett sms till Pirkt.se.

Nyckeln till en femplussäsong

Det låter som att sportchef Hagblom har mycket jobb framför sig, när det gäller att få duon att tänka om kring sin närmaste GIF-framtid. När han i slutet av december fick utvärdera sitt sportchefsår 2016 genom att sätta betyg på sig själv – ett till fem – la han först pannan i djupa veck under en tyst halvminut.

Sedan tog han ton – och gav sig själv, till sist, efter mycket tvekan, fint beröm:

– Utifrån de förutsättningar vi hade… och då pratar vi utifrån ekonomin: då skulle jag ge mig själv… det är svårt… men jag ger mig själv en fyra. För då pratar vi både spelarköp och försäljningar? Ja, en fyra.

Hur viktiga är förlängningarna av de nämnda kontrakten för att du ska kunna nå upp till en femma under 2017?

– De är viktiga. Det innebär inte att de här spelarna blir kvar i Giffarna för alltid, för vi vill ju utveckla de här ännu mer så att de till slut ska bli för bra för svensk fotboll.

Men när exempelvis Eric Larsson anses för bra och ska gå utomlands – då vill man ju ha bra betalt för honom?

– Så är det, så att vi kan använda pengarna till att ersätta Eric Larsson. För går man som bosman så ger man ju inte sina lagkamrater möjligheten att bli bättre, för då försämras ju förutsättningarna. Vi kommer göra allt i vår makt [för att förlänga avtalen], sedan är det upp till spelarna att fatta beslut kring vad som är bäst för dem.

Det är nyckeln till en femplussäsong, för din del?

– Ja, du är inne på den spiken som gör att det bara blev en fyra ifjol. För vi hittade inte någon förlängning med Rúnar. Vid en femma: då har vi förlängt med ett antal spelare, säger Hagblom.

Vägen upp till toppbetyget verkar dock – att döma av den uttryckta ointresset från spelarhåll – vara synnerligen brant.

Pirkt.se-året 2016:

Det har blivit dags att summera året 2016, som det såg ut om man tittade på världen genom den ytterst smala papptratt som är Pirkt.se.

 

2016 års…

 

… politiska eftermäle:

ska%cc%88rmavbild-2016-09-29-kl-13-40-18

 

… flitigast använda liknelse:

Min gode vän Sinans envetna beskrivning av varje nytt stockholmskt uteställe; att det »påminner lite om Under Bron«. Det fanns inte en ny lokal eller svartklubb som inte gick att beskriva som så. Det hela urartade till någon sorts retorisk sjukdom; till sist kunde han inte inte referera till Under Bron när det gällde helgkvällar.

När vi var hemma i Sundsvall över julen så frågade jag honom inte ens vad han skulle göra fredagskvällen innan julafton, då jag var säker på att jag skulle få frågan ifall jag »sett på Bingolotto?« och att han skulle följa upp med att »det påminner lite om Under Bron«.

 

… förhandlingssabotör:

När en tonårig medelpading ska slå sig ner med sportchefen i stadens enda lag för att förhandla om ett a-lagskontrakt så brukar det gå undan.

Men med Peter Wilson drog det ut på tiden. Och visst hade 19-åringen en del statistik på fötterna i förhandlingarna (sällan har väl en 19-åring slagit sig ner vid förhandlingsbordet med sex allsvenska mål innanför västen), men jag kan inte undgå att spekulera i att det var denna hastigt utkastade tweet som fick Wilson att börja kräva både det ena och det andra av Urban Hagblom:

ska%cc%88rmavbild-2016-10-05-kl-15-19-16

Det löste sig till slut, men jag tror att GIF-anfallaren lyckades bättre än vad jag gjorde i mina förhandlingar med Cain Dotson 2010, där man – trots inkopplat spelarfack!!! – fick bocka och buga för varje Lasses Matstuga-kupong man kunde få sig i ersättning.

 

… Deal With It-glasögon:

Under hösten tilläts den högerextrema tidningen Nya Tider skriva på Göteborgs-Postens debattsida, efter att samma högerextrema tidning – som enligt Expo har sina rötter i rasideologin – också fått ställa ut på bokmässan.

Och det föll av någon anledning bort i efterspelet (påminn mig om att skriva en debattartikel om hur mediaetablissemanget tystar meme-kulturen!!!), men GP:s ansvariga utgivare, Cecilia Krönlein, hade inte bara en Deal With It-attityd till det hela – på den bild som dyker upp vid en bildgoogling har hon också ett par perfekta Deal With It-glasögon på sig:

ska%cc%88rmavbild-2016-09-30-kl-14-57-38

Det är knappt att det blir någon skillnad när man lägger på ett par faktiska Deal With It-googlare på hennes ursprungliga:

ska%cc%88rmavbild-2017-01-01-kl-16-30-32

 

… näbbdragning:

Urban Hagblom hade den kreative kvalitetsmittfältaren Nahir Besara i sitt nät, han hade lyckats håva in honom till Sundsvallskajen och nu skulle han bjuda med honom på stans bästa lunch och få honom att signera ett flerårskontrakt.

Allt var så perfekt upplagt: Hagbloms lag, som stundtals spelade allsvenskans kanske allra trevligaste fotboll, skulle ersätta en mittfältare som vuxit sig för bra för allsvenskan med en som en gång tagit genvägen till att anses för bra för allsvenskan (genom att spela i en överexponerad Stockholmsklubb).

18mi4v

Då, plötsligt!, får någon medelpading syn på de lyckliga tu – antagligen på deras väg till kanslit för kontraktsskrivning – och slår på uppstuds det förvalda snabbvalet till Sundsvalls Tidnings sportredaktion.

Artikel smattras ihop om hur Urban, som vid tillfället är högaktuell för att adlas i spegelsalen, är på väg att göra ytterligare ett fynd i den relativt bortglömde Besara, som lyckats gå under den allsvenska sportchefsradarn när han tassat ut på marknaden igen.

Artikeln når Örebro SK:s tränare Alexander Axén som – får vi anta – ringer upp Besaras mobil på uppstuds, varpå Besara viker av vid Giffarnas kanslientré, skriker åt Urban att han måste »ge honom tid!!!«, sätter sig i sin leasingbil och susar mot Närke där han omgående kritar på för tre år med ÖSK.

Och då står Urban där, näbbdragen av en ohelig allians mellan lokala visselblåsare och journalister som inte lärt sig grunderna i den medelpadska pressetiken (den gamla Lex Storflor-paragrafen), och noterar att–

receipt

–Nahir Besara dessutom unnat sig en Loka istället för måltidsdryck till bjudlunchen.

Besara? Medan GIF Sundsvall tvingades spela med ett innermittfält bestående av Erik Granat och Smajl Suljevic så stod ÖSK-mittfältaren för åtta poäng – fyra mål och fyra assist – på elva starter i sin nya närkiska omgivning.

 

… livsstil:

Fotbollsspelarlivstilen, nedan illustrerad med citat som visar att livsstilen är densamma oavsett om du–

ska%cc%88rmavbild-2016-09-30-kl-14-26-44

–är fotbollsproffs i Jämtland, som Samman Ghoddos,–

14509344_10154545467428996_455304228_n

–eller i Holland, som AZ-ytterbacken Mattias Johansson – vars starka citat (fikar och käkar!!!) är återgett ovan.

 

… mest bortkastade »oh snap«-kommentar:

Uppdrag Granskning gjorde ett väldigt bra program om betygsinflationen på den svenska skolmarknaden; en inflation som är sprungen ur just faktumet att den svenska skolan är en marknad som vilken som helst, där varje elev i första hand är en liten pengasäck staplad på ett par Converese-skor.

I den satt ett gäng gamla lärare runt ett fikabord och knaprade mandelkubb i bitterhet över hur utvecklingen sett ut.

Och då tog en av dessa lärare, David Persson, till orda och summerade läget så här:

ska%cc%88rmavbild-2016-10-17-kl-11-35-58

Och alla bara fortsatte sitta där, knaprade vidare på sina torra, sockerstinna brödpinnar, när allt egentligen borde ha urartat i sådana här scener bland kollegorna:

burngif

… deppigaste skärmdump:

När en flintifierad version av min vän och TT-kollega Patrik Dokk (flintifierad genom det digitala verktyget »balderizer«) fick sparken från sitt AIK på vår långkörare till Football Manager-save:

pdokk3

 

… mest initierade analys:

Min vän Johan »Gulblå« Martinsson fick, i egenskap av den individ som fått sparken flest gånger från GIF Sundsvall, analysera hur den sparkade GIF-tränaren Roger Franzén lär ha känt sig vid beskedet.

 

… skandal:

Rårisskandalen som skakade allsvenskan i slutet av september, där GIF-anfallaren Stefan Silva felaktigt hängdes ut som råriskokare av Aftonbladet.

img_0407.jpg

Som publicist blir man lite stolt över att Pirkt.se var enda mediehus som åtminstone började skrapa på ytan i denna upprullade härva och hade den bara inte sammanfallit med en hemtenta hoppas jag att vi haft redaktionella muskler nog för att gå på djupet.

 

… Grindr-lockbete:

Jag.

Ja, jag ska förklara. Och att inte den här historien sett Pirkt.se-ljus förrän nu är märkligt. Men i somras blev jag uppmärksammad på att min nuna fanns med i den här tweeten:

Vad vi ser är alltså en konversation på Grindr (vilket är ett Tinder för män som vill ha sex med män) mellan två individer, där den ena först utger sig för att vara en ung, snygg surfarkille för att sedan, när bluffen avslöjas, skicka iväg en bild på — MIG!!!

Visst kan det te sig smickrande att andra vill låtsas att de är innehavare av mitt anlete (och medföljande hårfäste), men vi ska ju samtidigt ha i åtanke att denne bluffmakare ju först åkt på en nit då han försökt utge sig för att vara en supersnygg människa – vilket förstås gjort att han sänkt kraven betänkligt inför sin nya bildlansering, där han försöker lansera en trovärdig »det här är jag«-nuna.

»Okej«, har människan tänkt, »så där snygg, som en australiensisk surfarsnubbe, kan jag inte utge mig för att vara utan jag måste hitta ett något mer jordat utseende; en folkligare lagom-uppsyn.«

Kan det vara så att en selfie på mig, tagen vid Sidsjön, dyker upp vid en googling på »decent looking gay guy«???

 

… GIF-bedrövelse:

ska%cc%88rmavbild-2016-09-12-kl-00-01-49

Den som Tilde fångade efter 0–3-halvleken mot AIK.

 

… öldrickare:

_MG_0460

Tilde Jansson, som efter ett intensivt träningsläger i Prag har gått från att rynka på näsryggen åt blotta öldoften till att hinka (väldigt ljusa och fruktiga veteöl och bara väldigt ljusa och fruktiga vete)öl som om det inte fanns någon morgondag.

Dessutom försvarar hon förstås den Årets Babe-titel hon prenumererat på sedan 2013.

 

… fönster:

Det Norrlandsfönster som förbundskapten Janne Andersson verkar ha förstärkt glaset på och som Eric Larsson–

1firni

–inte lyckades ta sig igenom, när allsvenskans bäste högerback 2016 januariturnénobbades till förmån för Emil Salomonsson.

 

… mest kontroversiella utspel:

hässj

Den femte och (hittills) sista delen i programserien »Den allsvenska svepveven«, den där jag drev gäck med Kristinn Steindorsson och fabulerade ihop en historia om att hans formsvacka berodde på att han mjuggdrev ett litet naturreservat vid sidan om sitt fotbollsspelande, tog… spinn.

Men de upprörda reaktionerna är inte det som fått »Den allsvenska svepveven« att försvinna från den svenska fotbollstyckarfloran. Nej, bakom det faktumet ligger att dessa projekt växte sig så stora och tidskrävande (vi dissekerade ju bland annat varenda vrå på Gefles nya arena!!!) att det var snart sagt omöjligt att fortsätta leverera med någon sorts punktlighet.

Men nästa säsong känns det som att själva konceptet kan komma att återkomma. För det var roligt att skriva. Och roligt att folk (besvisligen!!!) läste.

… Urban Hagblom-fanfiction:

På tal om »Den allsvenska svepveven« så tycker jag att denna fanfiction, om hur Urban Hagblom fått se middagen han lagat åt Runar Mar Sigurjonsson kallna, var en av årets främsta Pirkt.se-idéer:

urbensam

Mycket mer än så här behöver man nog inte berätta om relationen mellan allsvensk stjärna och sportchef, när ett halvår återstår på spelarens kontrakt.

 

… GIF-spelar-attiralj:

dibbasväv2

Den gyllene svävare som Noah Sonko Sundberg susade omkring på under sin tid i Sundsvall bör gå till historien. Just på det här smygtagna fotot är den utlånad till Pa Dibba (till höger, på svävaren), men dagen då AIK-lånet stod för hela GIF-historiens vackraste konstmål, i 5–0-segern mot ÖFK, så berättade han att han susat in till matchsamlingen på sin guldmanick.

Och jag säger inte att den guldsvävarentrén i sig gjorde att han cykelsparkade in bollen i en perfekt långskottsbåge bakom Jamal Blackman; jag säger bara att exempelvis Jon Eriksson, som mig veterligen aldrig åkte guldsvävare till samlingen, aldrig någonsin ens försökt sig på att göra ett sånt mål.

Det var ett guldsvävarmål, på en dag där det var som att hela Sundsvalls stad svävade i guld.

 

… topp fem lyckligaste ögonblick:

erikmosack

Här, efter några rappa förmiddagsvinglas i en park, mådde en inte bedrövligt. Det här var på valborg, vi hade åkt till Uppsala – vilket, upptäckte jag, är 2016 års gymnasie-Sundsvall – och höll hov i nära nog ett dygn.

Den uppmärksamme noterar att jag matchar det osmakligt borgerliga i att fira Valborg med att bära en den mest moderata tröja med tryck man kan bära: en t-shirt från den skattefifflande advokatfirman Mossack Fonseca.

IMG_3756.JPG

Natten efter Giffarnas 5–0-seger mot Östersunds FK, när jag vandrade hem i en lummig gryningssol, gick inte heller av för hackor.

Och kanske var det här, texten jag skrev efter den helkvällen, hela portalens bästa uppdatering under 2016?

IMG_3866.JPG

Och den här helkvällen i Malmö, som började när Sverige eftermiddagsförlorade mot Italien, var hela årets bästa.

Till slut snubblade vi in bakvägen på något slags P3-firande, där vi satt och smög med varsina bjuddrinkar och funderade på vilken som skulle kunna vara anledningen till vår närvaro. Och tack vare Sveriges Radios LAS-policy borde det väl inte… varit helt omöjligt att hitta på något bluff-halvår som vikarie.

Den här anteckningen, som jag hittade i mobilen häromdagen, smattrade jag ner och visade Tilde när de började gå runt och avkräva folk stämplar:

Vår enda skånska vän tog heroiskt nog tåget in från sitt kvällspass på Sydsvenskan i Lund för att möta upp oss och helkvällen avrundades till sist med att jag åt en halloumidopad falafel så pass god att man inte ens – hur mycket man än famlade runt med tungan innanför brödväggarna – kunde känna förnimmelsen av usla arbetsvillkor.

_MG_0381

Och Prag!!! Prag!!! Är detta – asian-fusion-veven på SaSaZu!!! – mitt livs allra bästa restaurangbesök??? Jag tror banne mig det.

erikcava

Och så den närmast historiska framåtrotationen man kände den här eftermiddagen, när Tilde dukat upp med liljor och cava, efter min sista dag som heltidsanställd på TT.

 

… plagg:

2016 var den flamländska snickarbyxans sommar, inte tu tal om saken.

 

… formbesked:

ericlarsson

Att två fjärdedelar av GIF-backlinjen hade topptiderna på den lokala arkadhallens gokartbana, inför derbyt mot Östersund i somras.

 

… Pirkt.se-satsning:

Det här – att någorlunda-live-veva på övergångsfönstrets sista dag – tyckte jag var roligt. Om jag har några Pirkt.se-relaterade drömmar inför 2017 så är det nog att kunna hitta en bra liverapporteringslösning som inte behöver innebära att jag går back femhundra kronor i månaden. Där får man – i dessa karga tider för mediehusen – dra någon sorts gräns.

 

… rubrik:

ska%cc%88rmavbild-2017-01-01-kl-14-16-02

 

… folkligaste professor:

Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap, som blev Skype-uppringd av TV4:s Nyhetsmorgon och svarade på det sätt man kan förväntas göra innan klockan slagit 08.00 – i sin gamla gratisrock från Yazuragi-badet:

IMG_3659.JPG

 

… folkligaste lördagsnöje:

Den enda gång jag någonsin satt min kängbeklädda fot på hipsterhaket Kåken – bland alla frusna ungdomar i sneakers!!! – så såg jag till min förvåning Jacob Hård sitta där, hukad över ett stimmigt bord.

Han kändes så ofantligt malplacerad. Jag visste inte alls vad jag skulle tro.

Men här, när han kröp ner i den här lördagskoppen, försvann min kognitiva Jacob Hård-dissonans:

 

… mest bortglömda GIF-gif:

NorrmannenTommy Bergersens bidrag till GIF-historien begränsas inte bara till ett antal år av fint mittfältssnidande. Nej, han efterlämnade också en av de starkaste GIF-kopplade kulturyttringarna vi känner; låten »Without You«.

Och genom en av 2016 års allra viktigaste kulturgärningar har låtens video, där Fredric Lundqvist, Andreas Hermansson och Cain Dotson medverkar, gjorts tillgänglig på Youtube.

Och jag såg så mycket fram emot att någon gång under säsongen kunna använda den här glädjeyttrings-gifen—

10z7va

—där en glatt leende »Herminator« enhandsjammar på en keyboard, men det glömdes helt sonika bort.

Nästa år, kanske.

 

… bästa GIF-gif:

 

… medieträningsteknik:

Den här skickligt avvärjande paraplyveven—

10z94m

—från skattejuristen Staffan Andersson, som inte vill svara på frågor om varför han hjälpt rika svenskar undvika skatt, skojar man inte bort. I detta Uppdrag Granskning-avsnitt bjöds vi även på ytterligare en stark scen: Frank Belfrages ytterst Benny Hill-musik-kompatibla trapplöp.

Låtom oss hoppas att detta faktum, att granskning av de rikas smusslande kan generera riktigt starka tv-scener, får medierna att granska dessa individer än hårdare under 2017.

 

… fakta:

På tal om de rika: i början av 2016 så ägde världens 62 rikaste människor lika mycket tillgångar som halva jordklotet (en nätt liten människoskara på 3,5 miljarder människor) gjorde tillsammans, enligt Oxfam.

Jag har skrivit en text i Länstidningen (där jag fått bli gästledarskribent!!!) som berör bland annat detta, och den är tänkt att gå i tryck i dagarna. Sedan är det bara att invänta responsen om att själva ifrågasättandet av att det ska vara så – att sextiotvå människor äger lika mycket som 3,5 miljarder människor gör tillsammans – är att förespråka folkmord i kommunismens namn.

 

… mediala icke-satsning:

Att Mittmedias mål med verksamheten är en stark och oberoende lokaljournalistik (och inte alls att tjäna en massa, massa pengar så snabbt som möjligt, genom nedskärningar och textrobotar) bevisades inte minst genom beslutet att sälja den lokala konstsamling som Sundsvalls Tidning satt på, för att få in pengar i bolaget.

 

… gengångare:

Det var inget annat än kusligt att U21-förbundskaptenen Håkan Ericssons mentor—

abudhabi

—var en exakt kopia av honom själv om tjugo år:

lasseeric

 

 

… teve-ögonblick:

Det måste ändå vara Stefan Sauks försök till en fistbump med Claire Wikholm i »Stjärnorna på Slottet«:

xjtkl

Hela förloppet – varenda sekund av Sauks historiskt ogenomtänkta framlut!!! – finns noggrant beskrivit i vad som blev en av årets få upplagor av Kalasläggslistan & Kasslerlistan.

 

… uteblivna GIF-analys:

När jag läste om gamla ideologer i inledningskursen på universitetet så blev jag mycket sugen på att analysera höstens GIF-trupp genom exempelvis Marxs, Machiavellis och Hobbes gamla glasögon. Via Marx hade jag nog försökt göra en analys kring faktumet att GIF-spelarna så sakteliga började göra anspråk på produktivmedlen (Johan Eklund på NP3 Fastigheter, Stefan Ålander på någon traineetjänst) och via Hobbes något om att man behöver en Leviathan – i form av Joel Cedergren och Joel Cedergren allena – vid rodret när det blåser snålt.

Och så hade jag tänkt att döma ut Jean-Jacques Rousseau (1712-1778), som jag med enkelhet skulle avfärda som en »naiv Svenska Fans-vevare« för dennes citat om att »Stefan Silva är född fri – men överallt är han i bojor«, som syftade till att den ständigt kringsmygande anfallaren borde få chansen på en kant.

 

… EM-satsning:

När man höftskjuter iväg så mycket skräp under ett år är det lätt att glömma bort ett och annat inlägg. Den här EM-rapporteringssatiren—

ska%cc%88rmavbild-2017-01-01-kl-13-51-56

—hade jag helt förträngt, men nog var den lite träffande ändå.

 

… profetia:

nannee

Det räckte med att se en minut av den allsvenska premiären mot ÖFK, som jag såg på plats och vevade ihop ett blixtvev om!, för att konstatera att det inte var sant. I år heller.

 

… C-uppsats:

När började jag störa mig på Sport-Expressens eviga, outtröttliga lobbande för sin egen webb-tv på papperstidningens förstasida? Förra sommaren, kanske?

Bakom den text som irritationen till sist genererade så ligger ett sållningsarbete värdigt en C-uppsats. Exemplen ville aldrig ta slut, materialet var i det närmaste oöverskådligt.

Och jag tror till slut att budskapet i det slutgiltiga resultatet–

expressenos

–gick fram, för efter publiceringen – som får sägas nådde ut, med Pirkt.se-mått mätt – så har Expressens papperstidning verkligen slutat med detta vedervärdiga framsidespuffande där de inte sällan berättade om vad som hände i en webb-teve-sändning igår.

Här finns C-uppsatsen att läsa i sin helhet.

 

… sociala mediekanal:

Tänk vilken levande portal Pirkt.se kunnat vara om det inte vore för det spaningsspill som läcker ut via appen Snapchat!!! Varenda på-flykt-spaning försvinner ner i detta mediala slukhål där det bästa man kan hoppas på är att få en bild i retur där någon kamrat bytt ut sitt tryne mot en gammal stor kolon–P-gubbe. Och inte ens bara snabba spaningar i farten har slängts ut i Snapchat-rymden; även mer tidsmässigt påkostade produktioner som trailern till Skams fjärde säsong, där William upptäcker vikar i hårbotten och rakar av sig allt!!!, har sett dagens ljus till obefintlig respons.

Tanken är att jag ska lära mig att lyfta ut russinen ur denna breda bullängd och publicera dessa mer långsiktigt än under tiosekundersintervaller.

Någon som talar så varmt om sin Snapchat-profil (som förresten är döpt till Pirkt) borde förstås ha förberett en topplista över årets allra bästa snaps – men som sagt: alla gyllne korn bara rinner mig ju ur nävarna, som vore jag en darrhänt guldvaskare.

Men den här, från Prag-resan i somras, den som berättar nästan allt man behöver veta om min och Tildes relation,  fick jag dock nyss skickad till mig:

img_4125.jpg

Titta på den vakna, upptäcktssugna blicken till höger, den som vill omfamna hela världen med sin blotta uppsyn – och hon som ögonblickstrynar så fort hon tittat in på det tjeckiska hotellrummet.

Just det här – just dessa scener ur ett äktenskap!!! – är kanske inte Pirkt.se-material, utan kanske mer av en uppmaning till den begränsade skara som är ute efter den mer personlige vardags- och livsstilsbloggaren Erik Löfgren att det finns en social medieplattform där denne tillåter sig att titta fram.

 

… tyck:

Efter snabbtycket och blixtkrönikan så var 2016 året som lanserade »kortare än byline-tycket«, när Kvällsposten var först med krönika om Malmö FF:s överraskande val av Allan Kuhn som ny huvudtränare:

jonsson

Med hjälp av Pirkt.se:s finstämda Paint-mätinstrument (ni ser pilarna till höger) kunde det fastställas att krönikörens bylinebild var längre än det faktiska tycket (som främst slår fast att Kuhn är dansk och att den tidigare tränaren, Åge Hareide, var norsk).

 

Och kanske var»kortare än byline-tycket« talande för det sportjournalistiska året, men jag vill faktiskt tro att det inte är gällande för Pirkt.se-året 2016. Jag vill faktiskt tro att de texter som väl vevades iväg (de var färre än brukligt) nog var så pass sammantaget genomarbetade att själva året letar sig upp över +++-spärren.

Eller? Jag lämnar kommentarsfältet öppet för risvevning och rosutdelning.

(Och är det någonting det här mediehuset ska försöka bli bättre på så är det dess läsarrespons. Vad trevligt och interaktivt vi ska ha det under 2017.)

GIF intresserade av ÖSK-kaptenen

ra%cc%8aput

GIF Sundsvall är ett för snällt fotbollslag.

Och sportchefen Urban Hagblom har identifierat en spelare som skulle göra laget betydligt tuffare att möta: 29-årige Robert Åhman-Persson.

– Vi är i dialog med hans rådgivare, säger Hagblom.

 

När det isländska rivjärnet Runar Mar Sigurjonsson såldes och den defensive bollvinnaren Lars Krogh Gerson skadade sig så ställde GIF Sundsvall allt som oftast upp med ett innermittfält bestående av knappt 70 kilo tunge Erik Granat och 22-årige Smajl Suljevic, som fram till i juli i år aldrig hade gjort mer än 11 sammantagna minuter i allsvenskan.

Och klubbens truppbyggare Urban Hagblom erkänner att laget saknade lite tuffhet under hösten – något han tar i beaktning när han sätter ihop truppen inför 2017.

– Så är det. Det handlar inte bara om på matcher utan att du behöver också ledarprofiler sex dagar i veckan på träning.

Det var för lite av det i höstas?

– Ja. Du hade Rúnar som inte gjorde det vokabulärt, men som kunde springa och sänka nån för att markera för hela gruppen att ”nu är det för dåligt”. Vi har en bra grupp med högt i tak, men det är ingen optimal situation ifall du har en trupp med 22 svärmorsdrömmar. Du ska ju ha åtminstone nån som du tycker är lite dum.

Jag vet en som jag tycker är dum och som finns tillgänglig på marknaden, efter att hans kontrakt har löpt ut: det är Robert Åhman-Persson. Har du tänkt på honom något?

– Mycket, säger Urban och skiner upp i ett lurigt leende.

Har du varit i kontakt med honom?

– Vi är i dialog med hans rådgivare, så mycket kan jag säga. Hans personlighet och egenskaper gör att vi sju dagar i veckan skulle välkomna Robert Åhman-Persson till Sundsvall.

29-årige Robert Åhman-Persson slog igenom redan 2007 i AIK och har sedan dess representerat danska Viborg, Malmö FF, AIK igen och de senaste tre säsongerna har han varit ordinarie på innermittfältet i Örebro SK. Nu har kontraktet med ÖSK löpt ut och GIF Sundsvall har anmält sitt intresse, men även den allsvenska nykomlingen Sirius ska ha anmält sitt intresse för den Uppsala-uppvuxne mittfältskämpen. Åhman-Persson själv har heller inte uteslutit en fortsättning i Örebro och enligt uppgifter ska 29-åringen själv vara öppen för att söka sig utomlands.

– Sedan får man vara realist också. Det är inte så att klubbarna står på kö efter en snart 30-årig halvdan allsvensk spelare, sa Åhman-Persson till Nerikes Allehanda i somras, apropå sin kontraktsituation.

I GIF Sundsvall har både Robin Tranberg och sommarvärvningen Mauricio Albornoz lämnat klubben under vintern, vilket gör att det medelpadska innermittfältsbeståndet just nu bara består av nämnda Suljevic, Granat och Krogh Gerson – samt den nya offensiva pjäsen Kristinn Sigurdsson, som för tillfället går ljumskskadad.

Om Urban Hagblom får som han vill så ska denna fauna av mittfältsnamn spetsas till genom en värvning av Örebro SK:s just nu kontraktslöse lagkapten.

Tidigare under dagen gjorde GIF Sundsvall klart med säsongens tredje nyförvärv, då det blev klart att David Myrestam återvänder efter flera år i norska Haugesund.

Del 1: Urban Hagblom om budgeten

Under våren och sommaren 2016 strömmade pengar in, i en aldrig tidigare skådad GIF-takt, samtidigt som bara en spottstyver återinvesterades i spelartruppen.

Men räkna inte med att GIF Sundsvalls sportchef Urban Hagblom har några värvningspengar över sedan i somras.

– Budgeten är inte bättre än i fjol, säger Hagblom om sin kassa.

 

_mg_1568

»Här kommer jag med en kappsäck med pengar«, skojar GIF Sundsvalls ordförande Johan Nikula och poserar fram en portföljöverlämning till Urban Hagblom vid ytterdörren till GIF Sundsvalls kansli, bakom den norra läktaren på den arena som en gång i tiden hette IP och som sedan någon månad tillbaka inte ens längre är döpt efter Norrporten.

Men nej: trots att GIF Sundsvall sålde spelare för uppemot tio miljoner kronor under 2016 så finns det inga stora pengar undanlagda till spelarköp eller stora löneposter inför 2017.

Budgeten som Urban Hagblom har att jobba med är begränsad.

– Den är liknande som i fjol. Inte bättre… och inte sämre. Och då kan man ju fundera så här att: »jamen ni har ju sålt spelare?«.

Ja, i somras måste det ju ha blivit ett rejält nettoplus i kassan?

– Så är det ju, på spelaraffärerna. Men vi hade ju också en ryggsäck i föreningen som vi har jobbat med under ett antal år. Och äntligen kommer vi ju ha ett eget kapital. Inte stort, men ett eget kapital som gör att vi klarar elitlicensen. Vi hade ju ett negativt eget kapital på fyra miljoner och det är ju borta, och det har ju spelaraffärerna bidragit till. Men budgeten för GIF Sundsvalls sportsliga del kommer att se ut ganska precis som 2016.

Så hur går det med arbetet? Hittills har fem spelare lämnat den redan tunna spelartruppen och bara två spelare har kommit in: en ljumskskadad islänning som ingen sett på annat än lokalt vulkanunderlag och en 25-åring från division 2.

Enligt Urban Hagblom – som dagen innan julafton beskriver sin arbetsperiod som »årets mest hektiska« – så går det »bra«, men han är noga att snabbt lägga till »efter förutsättningarna«.

– Allting är ju relativt, men vi måste ju hela tiden titta efter våra förutsättningar, ekonomiskt. Men det känns bra än så länge, säger han.

En bit in i januari anländer de semestrande GIF-spelarna för försäsongsstart och frågan är ifall de får se några fler nya ansikten redan då.

– Man har ju en förhoppning att det ska vara klart (när träningarna drar igång i januari) och man jobbar ju för det. Men samtidigt gäller det också att se möjligheten i att vara lite kylig… för det händer ju saker, både internationellt och i Sverige som gör att rätt spelare kan bli tillgänglig senare i transferfönstret. Men då tar du ju samtidigt en risk. Det är ett pussel hela tiden, det här.

Fem ut, bara två in: känner du nån stress kring pusslandet?

– Nej. För vi kommer att få in de positioner som vi önskar, så där känner jag ingen stress. Däremot vill man ju att det ska bli de spelare man önskar som nummer ett, men det vet man ju inte. Sen är det ju också så att det kan dyka upp ännu bättre spelare, om vi kan vara lite kyliga.

Hur är Urbans egen form?

Under samtalet nämner Hagblom att GIF-spelarna fått ännu tuffare och bättre träningsscheman att följa under uppehållet, och förhoppningen är att de solbrända semesterfirarna ska återvända till Sundsvall med än bättre testvärden än i fjol.

Och spelares fotbollsform är kanske A och O för en allsvensk fotbollsförening, men nog är det viktigt att även dess sportchefs rekryteringsfingrar är i bra trim. Och efter en vårvinter i fjol där stora delar av det svenska fotbollsetablissemanget ville, om inte adla, så åtminstone hylla Urban Hagbloms precisa handplockande av spelare som Kristinn Steindorsson och Stefan Silva så borde det efter sommaren gå att sätta ett frågetecken för 51-åringen från Ljungaverk.

För varken Mauricio Albornoz eller Joel Enarsson – de två sommarförvärven som togs in för ett halvårs tjänstgöring – kan anklagas för att ha satt färg på den gråmelerade GIF-hösten, där laget bara tog totalt åtta poäng på halva säsongen. Och när Urban får frågan kring hur han ser på »utväxlingen« av sommarens förvärv blir han först tyst en stund och väger orden på sin lilla sportchefsvåg.

– Det kan ju vara så att vi fick nej på de spelare som vi prioriterade, att vi inte fick igenom förhandlingarna med deras klubbar utan att vi fick nej på för många spelare. Det gjorde att vi behövde ha spelare som kunde gå in och vara resurser från dag ett – och det gjorde dem, på ett okej sätt. Däremot så är det ju inte så att vi skulle ersätta de vi sålde, med de här spelarna. Det var ju spelare som var… hur ska jag säga: det var okej spelare, för den här spelargruppen.

Hade du gjort något annorlunda, om du fått göra om sommaren?

– Mjäe. Man ska ju vara klar över att om du ska rekrytera spelare och du har noll kronor…. så är det inte någon jätteenkel situation. För de försäljningar vi gjorde var ju för att rädda GIF Sundsvalls ekonomiska resultat; de gick ju inte in i någon värvningskassa. Det var nästintill noll kronor i den kassan, vilket betydde att du var tvungen att få hit spelare som var billiga.

urb2 
Urban när han tänker på hur lite pengar han fick använda sig av under sommarfönstret 2016.

När jag satte mig ner med Urban Hagblom inför säsongen 2016 pratade han om att det var »slut på att säga att vi bara ska hålla oss kvar«, men ändå blev det – rent krasst – allt som september och oktober handlade om; att hålla Helsingborgs IF bakom sig i det mörka, höstruskiga bottenträsket.

Hur summerar man egentligen 2016?

– Vi är nöjd med att vi… eller: nöjd?, det kan låta konstigt, men vi är… kan man säga delvis nöjd? Vi är väldigt nöjd med hur vi utvecklade hela spelargruppen och hur vi visade hela fotbolls-Sverige vilken fotboll vi kan prestera när vi hade de förutsättningarna. Sedan förändrades ju förutsättningarna inför hösten, där vi på grund av vår ekonomi var tvungen att hitta lösningar. Och man är ju inte nöjd med de resultat och de prestationer vi gjorde (på hösten), men i slutänden är vi ju nöjd med att vi spelar allsvensk fotboll 2017. Men det här är något vi måste skruva på och göra bättre: för vi kan inte vara nöjd med att bara spela allsvensk fotboll.

Han utvecklar:

– Sedan handlar det ju också om vilka förutsättningar man får, vilket gör att vi kan vara nöjda, även om du inte kommunicerar det med den yttre världen. Och jag vet inte om man ska vara öppen och rak hela tiden, och berätta om förutsättningarna för alla… eller om man ska försöka… skapa ett större intresse för föreningen.

»Inte samma snackis«

Nej, att mitt i sommaren – när ett sensationellt bolltrillande GIF-lag hänger på bakom topplagen – är det kanske inte, om man vill bibehålla intresset, läge att gå ut och gasta om att värvningsbudgeten står på noll.

– Det är ju inte så att man ljuger, men man kanske inte vill berätta allt om de ekonomiska förutsättningarna.

Hur mycket har den svaga hösten skadat »snackisen på stan« och de »positiva vibbarna« du berättade att du kände inför förra säsongen?

– (Tystnad) Jag vet inte. Jag upplevde ju ett enormt positivt snack i våras, och upplevde det ju inte på samma sätt… på hösten, av förklarliga skäl. Men det vi upplever som jävligt positivt är, utifrån det långsiktiga jobb vi gjort med talangutvecklingen och akademin, är att folk nu känner att »det är Sundsvallskillar där ute«, som spelar allsvenskt och som har gjort det okej.

Han rabblar upp fakta om att Giffarna – inräknat 33-årige Stefan Ålander – ställde upp med hela fem egenfostrade startspelare i allsvenskan under hösten.

– Och det har gjort att det varit en positiv snackis utifrån det, utifrån »Morre« (Jonathan Morsay) eller Peter Wilson. Men totalt har det… inte varit lika positivt på stan som i våras, nej.

Det är klart att det är roligt att ha ekonomin i balans och ett litet eget kapital i klubbkassan, men för Sundsvallspubliken är det roligare med Rúnar Sigurjonsson på innermittfältet än svarta siffror på papper i en pärm med GIF-emblem.

Och även om Urban Hagblom alltid brukar gör sitt allra yttersta för att ge en positiv bild av den sportsliga utvecklingen i GIF Sundsvall så är det svårt att tolka honom på så många andra sätt än att klubben står inför ännu en tuff säsong:

– Rent krasst kan du läsa den allsvenska tabellen utifrån omsättningen. Det är trist när man säger så, men så är det, börjar han.

Och vad landade den på i år?

– Ganska precis 50 miljoner. 49-50 miljoner.

Är budgeten satt för 2017, så vi kan slå fast vilken tabellplacering det lär bli?

– Den är ju satt… till 44 miljoner.

Och om man kan avläsa tabellen efter budgeten så är vi ju då – budgetmässigt i alla fall – nere på kvalplats?

– Det… det beror ju på hur man ser det.

 

[På grund av riktigt, avlönat arbete den 23:e, 25:e, 27:e, 28:e och 29:e december finns ingen tid att väva ihop hela intervjun till en lång, fungerande och läsvärd del. Ja, sådan är den, kapitalismen: förvägrar folk långläsning om Urban Hagbloms lagbyggande.

Fler delar utlovas dock under veckan.]

SMAKPROV: Urban Hagblom väntar på David Myrestam-besked

_mg_1556

Julen är kommen, men Urban Hagbloms mobil försätts inte i flygplansläge.

I dagarna kommer ett ja eller ett nej från David Myrestam.

– Det vore en viktig pusselbit att få in, säger GIF Sundsvalls sportchef.

 

Det står bara en bil på parkeringen framför den barack där GIF Sundsvalls sportsliga administration håller till, och det räcker egentligen med en titt i klubbens för närvarande något tunna spelartrupp för att förstå att Volvon tillhör Urban Hagblom.

För när hela fem spelare lämnat och bara två tillkommit (oprövade anfallaren Samuel Aziz och den isländske mittfältaren Kristinn Sigurdsson) så innebär det bråda dagar för Giffarnas sportchef, ända in på självaste juleaftonen.

När Pirkt.se träffar Hagblom för den långa, årliga jaha–hur–fan–går–det–här–då-intervjun har han telefonen mot örat – och under hela sittningen så vibrerar och låter den med jämna mellanrum.

Men efter att ha slängt ett öga på mobilen så trycker han bort samtalen, gång på gång på gång: för det står inte rätt namn på displayen.

– Jag väntar ett svar idag som… jag vill ha. Då skulle jag kunna fira jul.

Gäller det David Myrestam?

– Ja. Jo. Så är det. Till dig kan jag säga det.

Han ska svara ja eller nej?

– Ja. Vi har haft en bra dialog, men en förändring i det här arbetet är att det nu tar mycket längre för spelare och rådgivare att ta beslut. De vill hålla dörrar öppna, precis som vi. Förut kunde man sätta sig vid ett förhandlingsbord i ett par timmar, sen tog man varann i näven och sen var det klart. Nu kan det ta tre månader.

Efter över en månads dialog så ligger nu ett sista slutbud på den förre GIF-ytterbackens bord; nu ska han alltså bara svara ja eller nej.

– Ambitionen är att det ska bli klart före jul. Men sen kan det ju dyka upp saker som gör att det blir senare. Men vi är beredda att vänta.

Och Umeå-sonen, som fyller 30 i april, skulle i första hand återvända som en tilltänkt partner till Marcus Danielsson i mittlåset.

– Det vore en viktig pusselbit att få in. Vi ser honom som en mittback och vi ser det som ett intressant utvecklingssteg för David att kliva in i den rollen. Sedan kan han spela ytterback sju dagar i veckan och där är han i toppklass, men vi ser en spännande framtid med honom som mittback i vårt sätt att spela.

Så det blir inte flygplansläge på mobilen på julafton?

– Självklart har du ju alltid telefon och mejlen med dig. Inget flygplansläge.

Om det blinkar till från David Myrestam, då svarar du – även under Kalle Anka?

– Då svarar jag. Jo.

 

[Detta får ses som ett smakprov inför den längre Urban Hagblom-intervju som är tänkt att publiceras i mellandagarna, där nya aktuella namn, på såväl spelare som på assisterande tränare!, kan komma att avslöjas och där Urban Hagblom betygsätter sig själv för 2016 års säsong – och berättar vad han ska göra för att nå toppbetyg under 2017.]