Jag har varit lite upptagen på sistone, då jag förgäves försökt sälja in programserien »Erik Löfgren tar selfies med coola rappare« till TV4 (jag har föreslagit den så kallade ”blanktisdags-sloten”, mellan »Mia på Grötö« och »›Det okända-Magnus‹ på Syltö«).
Det är tänkt att bli ett halvtimmesprogram där ett par stillbilder föreställande mig och en rappare rullar runt i ett lugnare bildspel. Det kommer att bli »slow-tv«, som var så stort ett tag (när alla lokaltidningshus med självaktning hade en minst kamera i ett björnide), fast förstås med en illa dold identitetspolitisk agenda för den flintifierade communityn.
Och visst hade konceptet kanske vissa brister när jag bara hade den här bilden tillsammans med Anderson Paak – från Debaser i vintras! – att visa upp:
Det här är ju, när allt kommer kring, bara en enstaka bild på en ännu relativt oetablerad amerikan och vad som skulle kunna vara ett ägg på vilket någon påsk-ditmålat ett häpet ansikte.
Men nu, efter att jag stannat Sveriges just nu hetaste rappare på centralen???
Nu – när jag flankeras av Silvana Imam och Beatrice Eli!!! – så måste det väl ändå bli av???
Aah, dom fotar vilken fucking bild«
(Den något lynniga bildkvaliteten hämmas något av att Pirkt.se ingår i en koncern som numera jobbar efter devisen ”Snapchat först”, till skillnad från andra stenålders-mediehus som fortfarande prioriterar läsning i mobil- eller laptop-tappning.)
Det här var jag när jag mötte Silvana vid tunnelbanespåret: när jag med mitt spelade lugn lutade mig över och först berättade hur bra jag tycker att hennes nya album är (”visst är det? hehe”, svarade hon!), innan jag frågade ifall jag fick ta en bild:
Hur lugn som helst: gif-illustrerat av svassande med huvudet och lufttuggande av imaginärt tuggummi.
Och det här var jag efteråt, precis när jag tagit mig utom Silvana-synfältet:
Ja, jo: jag upptäckte nyss att man mycket enkelt kan skapa egna reaktions-gifar, en upptäckt som kan bli viktig i Clara Henryfieringen av den här portalen.
För att bli en framgångsrik selfie-tagare så krävs det förstås ett visst mått av obryddhet, men det skadar förstås inte om du vuxit upp med rätt förutsättningar och fått med dig ett kulturellt kapital med modersmjölken.
Jag kommer från Sundsvall. Man kan hävda att det är en musikstad där Gatufesten fått klappa ihop och där en av Sveriges bästa konsertlokaler, Spegelsalen i Stadshuset, enbart används som ett förmak till en souvenirshop för folk som vill köpa E4-bro-replikor.
Men man kan säkerligen med fördel argumentera för att ingen annan stad i Sverige rimligtvis kan erbjuda det här evenemanget till tonerna av 345 kronor plus serviceavgift, våren 2016:
Bli först att kommentera