Flera av de svenska skolkoncernerna har rapporterat om stora vinstutdelningar i dagarna – men för ägarna till Intranationella Skolan (IS) blev det andra kvartalet en besvikelse.
När bokslutet var gjort visade det sig att den lilla skolkoncernen lagt varenda krona av skolpengen på undervisning och stöd till eleverna – vilket åt upp hela vinstmarginalen.
— Så här ska det inte få gå till i svensk skola, säger IS-storägaren Jarl Kummin till Pirkt.se.
Det var under förra veckan som missförhållandena på Intranationella Skolan (IS) först blev kända, då rykten inifrån skolkoncernen började sippra ut. På onsdagseftermiddagen kom sedan bomben, då bokslutet för det andra kvartalet gjorde klart att den relativt unga skolkoncernen inte har gått med någon vinst alls. Beskedet kom som en chock för marknadsanalytiker och inte minst för bedrövade aktieägare, som under de senaste åren vant sig vid en vinstmarginal på mellan 7 och 9 procent på all grundskoleverksamhet inom koncernen. Men under det senaste kvartalet har alltså varenda skattekrona som koncernen fått in i skolpeng investerats i utbildning.
Enligt källor som Pirkt.se talat med har missförhållandet uppstått då nyanställda lärare inte haft ”tillräcklig koll” på rutinerna inom koncernen. Flera källor nära ledningen berättar om hur pengar som egentligen tidigt brukar avsättas till vinstmarginal bland annat har gått till extra uppsättningar av skolböcker och ett initiativ till ett skolbibliotek. På vissa av koncernens grundskolor uppger källor att det till och med ska ha funnits lärare som använt delar av den tilltänkta vinstmarginalen för att bjuda med elever på bland annat studiebesök och teaterföreställningar.
På en av koncernens skolor ska det ha gått så långt att en nyanställd rektor helt ignorerat de övergripande vinstkraven och spenderat mer än den erhållna skolpeng genom att anställa fler behöriga lärare och investera mer extraresurser till den tidigare underdimensionerade elevhälsan.
— Den här skolan har formligen badat i behörighet. De utlyste tjänster till höger och vänster där de sökte efter just legitimerade och behöriga lärare i en helt annan utsträckning än tidigare, som om det inte fanns någon kvartalsrapporterad morgondag, säger en källa till Pirkt.se.
Källan berättar vidare att rektorn inte bara sökte efter behöriga lärare (vilket de måste göra) utan även anställde dessa i väldigt hög utsträckning, något som ska gå emot interna policydokument.
— Jag tror att vi gick från en behörighetsgrad bland lärarna på omkring 60 procent till att över 80 procent av lärarna var behöriga. I samma veva anställdes också fler lärare, vilket gjrode att antalet lärare per elev skönk från omkring 15 till 12… så då kan man ju räkna ut vart alla vinstpengar försvunnit, suckar källan uppgivet.
Brister i rutinerna
En jämförelsevis låg lärarbehörighet och lärartäthet är vanligtvis de två faktorer som aktiebolagsdrivna friskolor kan använda för att på regelbunden basis skapa ett solitt överskott på skolpengen. Men på Intranationella Skolan har flera skolenheter frångått praxis för att istället närma sig kommunens generellt högre nivåer vad gäller lärartäthet och behörighetsgrad. Dessutom har elevhälsan gjorts tillgänglig i mycket högre utsträckning på flera skolor, enligt källor som Pirkt.se talat med, samtidigt som elever i behov av stöd har fått tillgång till diverse stöd och anpassningar på flera håll.
Allra värst har det alltså varit på en av koncernens enheter, där inte bara rektorn varit ny utan där flera lärare dessutom varit nyanställda och inte haft tillräcklig koll på koncernens vision för skolorna.
— På ett arbetslagsmöte var det en ny lärare som föreslog att vi skulle köpa in hörselkåpor och avdelande skärmar till barnen med koncentrationssvårigheter — och den nya rektorn svarade »ja«. Vi andra bara stirrade häpet på varann. Tidigare hade vi själv fått bygga små inhägnader i wellpapp för de allra struligaste barnen, säger en källa på skolan.
Resultatet har totalt sett blivit katastrofalt: ett nollresultat för aktieägarna. Allra värst har dessa satsningar på eleverna slagit mot majoritetsägaren Jarl Kummin. Den frisiske finansmannen har via sitt investmentbolag Kummin Capital Holding Value Fund varit majoritetsägare under ett par år och när Pirkt.se når honom på telefon är han nere på huvudkvarteret i belgiska Antwerpen – och upprörd över det skandalomsusade bokslutet.
– Här har det helt klart brustit i rutinerna. Alla som jobbar inom IS-koncernen ska förstås känna till att vi inte spenderar all skolpeng på faktisk skolundervisning. Hade vi gjort det hade vi lika gärna kunnat lägga ner verksamheten direkt, säger Kummin.
– När man hör om rektorer inom koncernen som fått en påse med skolpeng och sedan… gått och spenderat precis allting på undervisning… med skyhöga behörighetssiffror på lärare och nya läromedel och… teater! Teater! Det är klart att man blir väldigt upprörd.
Den internationellt erkände finansmannen Jarl Kummin berättar att den uteblivna vinsten, som börsanalytiker beräknade skulle landa på mellan 200 och 300 miljoner svenska kronor, var tänkt att finansiera nya investeringar för hans lyckosamma riskkapitalbolag.
— De här förväntade vinstpengarna på den svenska skolpengen hade jag tänkt lägga på investeringar i ett jättespännande jemenitiskt företag som tillverkar krigsmateriel och till ett polskt kolkraftsbolag som upptäckt ett nytt sätt att bryta kol som inte skadar varumärkesbyggandet, säger Kummin.
– Så det är klart att det är extra surt.
»Systemet som helhet fungerar«
För egen del hade Kummin också tänkt unna sig en liten personlig vinstutdelning på sitt aktieinnehav i Intranationella Skolan. För pengarna hade han tänkt köpa sig en helikopter, som skulle bli den tredje i samlingen.
— Det är en liten sak, förstås, men för mig fungerar det ändå som en liten påminnelse till mig själv om varför jag gav mig in i skolbranschen i förstaläget. Att få se det där lilla leendet som spricker upp över mitt eget lilla gulliga ansikte när jag tittar in i spegeln och vet med mig att jag verkligen förstått någonting, i det här fallet marknadsmekanismerna inom det svenska skolpengssystemet, och att jag förstått det så pass bra att jag lyckats köpa mig ännu en helikopter… det är någonting alldeles berusande i den känslan.
Hos koncernledningen på Intranationella Skolan har man förstås också reagerat starkt mot de lokala skolledningarnas beslut att prioritera elevernas behov framför aktiebolagets vinstintresse. Men Hans Schkolpeingstöldh, vd för IS-koncernen, menar att man inte bör se den här skandalen som ett tecken på att det svenska systemet med fri etableringsrätt och fria vinstuttag är i fara.
— Nej, det här handlar helt enkelt om den mänskliga faktorn. Det är ett handhavandefel där ett antal rektorer och lärare tagit ett antal enskilda beslut som totalt sett tyvärr slagit helt fel. Systemet som helhet fungerar, men ibland tar enskilda individer helt enkelt felbeslut. Vi i koncernledningen får förstås också ta på oss en del av ansvaret. Det är vår uppgift att kontrollera att exempelvis lärartätheten och lärarbehörigheten på våra enheter inte skenar iväg uppåt utan är fortsatt låg och vinstgivande: att vi sparar en rejäl del av skolpengen till vinst och utdelning, säger han till Pirkt.se.
Den 58-årige vd:n är dock helt säker på att få skutan på rätt kurs igen under kommande kvartal:
— Det är ju ingen svår matematik egentligen. Internationella Engelska Skolan och Thoréngruppen och alla andra gör det här år ut och år in. Det handlar om marknadsföra sig för att skaffa ett snällt och beskedligt medelklassunderlag vad gäller skolans elever, sedan kan man lägga både lärartätheten och andelen behöriga lärare på en lägre nivå än kommunen och ta ut överskottet som sedan skapas av den jämlika skolpengen. Det ska inte kunna gå fel. Och allt det här gör vi egentligen. Systemet som helhet fungerar, men som jag sa: ibland tar enskilda individer felaktiga beslut och vi kan bara beklaga att det här drabbat de individer som det svenska skolsystemet är tänkt att bry sig allra mest om.
Barnen?
– De skolentreprenörer som utvecklar svensk skola.
Kummin (Mi): »Kommer i kläm«
Från skolpolitiskt håll har det under förmiddagen rasats mot den aktiebolagsdrivna skolans misslyckade kvartalsrapport. Bland annat har Mittenpartiets utbildningspolitiska talesperson Anine Kummin tagit tydlig ställning mot den uteblivna vinsten för IS-koncernen:
— Det har kanske varit bra för barnen, det här med lärartätheten, men som alltid så är det någon annan som kommer i kläm när såna här prioriteringar görs. I det här fallet är det den vite medelålders mannen med den stora investeringsportföljen som kommit i ordentlig kläm, och så trodde jag vi hade bestämt att vi inte ville ha det i det här landet längre, säger hon bestämt.
Under onsdagen kom dock lugnande siffror för den som eventuellt börjat oroa sig över det svenska skolsystemets möjligheter att generera vinster för aktieägare, då Sveriges största skolkoncern Academedia rapporterade en vinst för sitt brutna räkenskapsår på 1,2 miljarder kronor. Jättekoncernen har en omsättning på omkring 14 miljarder, vilket ger en vinstmarginal på närmre åtta procent. Det betyder att koncernen totalt sett bara lagt nittiotvå av hundra erhållna skattekronor på undervisning för sina elever – resten går till företagets vinst och aktieutdelning till ägarna.
Hoppas på kommunal kompensation
Det är siffror som IS-storägaren Jarl Kummin, som fått se sina vinster försvinna i extrainsatser för skolkoncernens elever, bara kan drömma om i dagsläget.
– Som privat näringsidkare måste man ibland stanna upp och fråga sig själv: ”vad är det jag håller på med?”. Flera av mina närmsta vänner är också riskkapitalister och många har gjort banbrytande saker under de senaste åren: det är koboltgruvor i Ghana, det är oljeborrning i Sydsudan och… ja, när man ser deras kvartalsrapporter och sedan tittar på sin egen, och vad ens pengar har gått till… så tänker man ju liksom lite… vad fan får jag för pengarna?
Han tar en djup suck i telefonen.
– Jag vill ju kunna se de kollegorna i ögonen och vara stolt över vad jag håller på med.
Men Jarl Kummin är trots allt hoppfull inför framtiden och har inga planer på att lämna skolbranschen:
– Jag vet att vår vd Hans (Schkolpeingstöldh) jobbar väldigt hårt på att få ordning på saker och ting. På en koncernnivå har vi under lång tid gjort allt rätt: vi har utnyttjat den fria etableringsrätten och plockat fem elever här och fem elever där från de olika kommunala skolorna. Sedan har vi lyckats marknadsföra oss som en skola där man får höga betyg, vilket lockar elever från studievana hem. Och generellt, på koncernnivå, så lägger vi oss sedan föredömligt lågt vad gäller lärartäthet och andel behöriga lärare – och vår elevhälsa är så slimmad att jag tror att även Academedia hade haft svårt att tävla. Men det har alltså brustit i rutinerna på sina håll och det ska vi förstås se över. Men totalt sett gör vi mycket rätt.
– Där måste man ge en eloge till större aktörer som Academedia och Internationella Engelska Skolan: de har präntat in hos alla i beslutsfattande ställning att när pengarna till undervisning är slut så är de slut. Då börjar man inte nalla av den kalkylerade vinstmarginalen utan då utlyser man köpstopp för inköp av allt från radergummin till läroböcker. Det krävs en väldig disciplin för att göra det år ut och år in, kvartal för kvartal.
Det måste ibland kunna kännas svårt att neka en elev extra stöd när man vet att det finns pengar kvar av den skattefinansierade skolpengen?
– Jag är inte så förtjust i den frågeställningen. Den eleven ska i förstaläget inte gå på vår skola.
Men om en väldigt begåvad elev sitter där framför en och skriker efter nya utmaningar: då måste det vara en utmaning att inte köpa in ett extra stimulerande nytt läromedel eller ta med den eleven ut på ett intressant studiebesök?
– Då gäller det att som lärare fundera en gång till på var man befinner sig och vem man är lojal med. Befinner du dig i en börsnoterad aktiebolagskoncern ska svaret på frågan vara enkelt: då har du gett eleven ett A i betyg och då får det vara bra så. Då är det färdigt. Då lägger vi undan pengarna för det där studiebesöket eller boken. Man måste tänka att det finns högre värden att uppnå genom sitt engagemang i just den här skolkoncernen. Där måste man ha råg i ryggen och veta vad man står för.
Till sist: vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Att de olika kommunerna som vi plockat elever ifrån tvingas räkna upp den genomsnittliga skolpengen per elev på grund av sina tappade elever, så att vi kan kompenseras med ett antal miljoner i efterhand. Det skulle fungera som plåster på såren.
Bli först att kommentera