Jag blev förstås, som alla andra flintifierade personer, väldigt glad när jag i somras såg den synnerligen tunnhårige mittbacken Gabriel Palettas intåg i den italienska landslagselvan; platser som tidigare varit vigda åt felfria, respektingivande och hårpuderstinna Alessandro Nesta– eller Paolo Maldini-lockar. En befrielse för alla flintifierade män med mittbacksambitioner; absolut, men också en dörröppnande synergieffekt.
Vi kan väl titta på det senaste decenniets italienska landslagsanfallare?
Vi har Alessandro Del Piero; vars hårman sitter närmast maskinellt fäst som på en massproducerad docka, precis vid den optimala hårfästeslinjen, vi har Luca Toni som har den sortens mörka svall som till och med kunnat kompensera för en stundtals närmast Seventh Heavensk mittbena och vi har Filippo Inzaghi, vars flygigt stripiga hårtesar alltid lyckades spreta offside. Och titta här: det här är en kalufs som nästan kan se svävande elegant ut även vid det muntliga överlåtandet av en gravt osympatisk spottloska.
Det är med dessa faktum i bakhuvudet som vi måste se på veckans italienska EM-kvalkamp mot Norge. Där Simone Zaza, 23, klev fram och inte bara startade längst fram – utan dessutom gjorde ett av de två målen.
Simone Zaza, återigen: 23, är flintskallig. En medlem av den italienska landslagstruppen, av den genom historien så rustikt välkammade italienska anfallsfloran; och en medlem av ”The Bald Community”.
Han tillhör till vardags Sassuolo i Serie A, stänkte dit tio ligamål förra säsongen, och har de senaste åren försökt sig på det vi känner som det sista Mange Eriksson-nödropet.
Det flinttränade ögat ser dock direkt att det inte är Christian Ziege-nostalgi bakom det där beslutet – utan ett desperat nyttjande av de sista arma styrkorna i fronten; helt utblottade utan sidoassistans. Den hårmässiga motsvarigheten till att försöka bygga upp en finkulturell persona kring favoritfilmen ”Johan Falk: Kodnamn Lisa”.
Nej: äntligen har 23-årige Zaza kommit till insikt.
Nu gjorde han mål senast, den gode Simone, men han får ligga i för att behålla sin plats på topp. Han får aldrig bli bekväm; gud förbjude lat. Jag citerar ur en text av de skalliga männens internationelle talesman, Larry David:
”The bald man who doesn’t make the effort to compensate for his
baldness is in trouble. The last thing the bald man needs is to get
lazy. A lazy bald man is done. Show me a lazy bald man, and I’ll show
you a miserable bald man. The lazy bald man who needs a shave and goes
out in sweatpants and a T-shirt might as well hang it up. That’s not
how we compete in the hair world.”
Bli aldrig bekväm, Simone Zaza.
Bli först att kommentera