Det är dags att kasta sömnapnémasken och ta ett jujutsu-grepp om årets säsong av SVT:s kanske allra starkaste bidrag till diskussionsämnen runt landets fikabord.

Precis som tidigare år publicerar Pirkt.se hela medielandskapets allra minst önskade spaningar om dejtingprogrammet Gift vid första ögonkastet.

Det blir italienska fälleben som kan sabotera för snälla nallebjörnar, hockeyrövar som fått Eric Lindros att baxna och barnsliga AI-botar som vill äta macka efter läggdags. Håll till godo.

Nedan presenteras de hittills mest utmärkande dragen som plockats upp inom respektive par, som härmed tituleras med sina semi-officiella namn. I slutet av varje pars analys kommer en förutsägelse om hur det kommer att sluta.

Det är långt mellan gångerna man hittar en helt okänd man som man instinktivt håller på så helhjärtat, men när Gift vid första ögonkastet-castarna skickar fram en skåning som inledningskvider fram ett impotensproblem för att sedan följa upp med att berätta om sin sömnapnémask så är det ju maximal tumhållning från första ögonblicket från alla oss tittare.

I tider som våra, där det verkar närmast omöjligt för ensamma män att inte trilla dit och bli en högerextrem och kvinnohatande incel-nätkrigare, är det ju så att den hållna tummen vitnar i tv-soffan när man ser Dennis, 34, sitta i sin röda gamingstol och direkt våga lyfta sina impotensproblem med en yvig sexolog inför miljonpublik (den röda gamingstolen är ju också en av de mer kända inkörsportarna till tyngre incel-nätvevande).

Och så bjuder de förstås omgående på en klippbild på när han ligger och trynar med hela snoken uppkopplad till en väsande apparatur som skulle kunna få även den mest livskraftiga libido att få sig en rejäl törn.

Så vem ska då denne eventuelle oskuld (lite oklart är det väl ändå, detta diffusa snack om att han aldrig sovit med en kvinna???) matchas ihop med? Man höll ju sina redan vitnade tummar för någon med sömnapnémaskinell fetisch, men då den fetischen kanske är en av få som ännu inte sett dagens ljus så blev man ju väldigt glad över att hon istället ville…

… att han skulle se ut som en nallebjörn. För jäklar i min lilla låda vad Dennis ser ut som en nallebjörn. Ta en sväng i din närmaste leksaksbutik och du ser att han är mer lik en nallebjörn än många faktiska nallebjörnar i utbudet.

Och det kan väl aldrig gå fel? En jättesnäll tjej som man önskar allt gott som matchas ihop med en jättelik nallebjörn som man hejar på? Titta bara på Dennis här:

Sicken jäkla nallebjörn! Vi håller alla tummar redan första avsnittet! Vilken toppengrabb!

Han är jätte-jätte-jätte-snäll. Skulle aldrig göra en fluga förnär. Titta på honom igen:

Nämen vänta nu. Det är som att en gammal bild av en snäll teddybjörn från det här programkonceptet håller på att leta sig in i vårt gemensamma medvetande???

Justfan, fjolårs-Jim!!! Jättegoa nallebjörnar som man hejar på och tror allt gott om kan visa sig vara allt annat än nallebjörniga när det kommer till intimiteten och gränssättande! De kan till och med ställa till det så för oss GVFÖ-tittare att man till slut knappt vill se klart säsongen, utan att man bara sitter där och ropar ”VARFÖR skulle ni bestämt blanda ihop paren hela tiden så att ni sen inte kunde klippa bort Jimpa och hans eventuella övergrepp som blir ännu värre att titta på för att det ligger en högst oklar hinna av eventualitet över det hela som aldrig klargörs???”.

Nallebjörnar kan gå bort sig!!! Och redan på bröllopsnatten, strax innan sömnapnémasken skulle plockas fram till tonerna av tonårsspänt nervösa fanfarer (man kan nog inte inte göra en grej av en livsuppehållande jätteapparat med slangar, men man kan nog göra en mindre grej än Dennis gjorde), så bjöd Dennis på ett otroligt oväntat drag, då han försökte få ner henne i sänghalmen med hjälp av ett inlånat italienskt fälleben:

Det var någonting i det här som påminde mig om saker tonåriga killar kunde haspla ur sig under den period då sex var någonting som de aldrig hade fått prova själva men jättejättegärna ville få att verka som någonting de ägnade sig åt dagligdags. Det är klart att han är otroligt nervös inför att för första gången i sitt 30-plussiga liv få sova tillsammans med en kvinna (en som han dessutom redan gillar så mycket och som han hoppas ska vara hans framtida fru!!!), men att dra fram det italienskt strandraggar-inlånade fällebenet i det skedet var bortom märkligt.

Kan han vara en Jim??? Nu var ju det där exemplet där Jim kröp sig ut ur hans ansikte ett montage jag slängde ihop, men han har ett huvud som är omfångsrikt nog att härbärgera ett faktiskt Jim-huvud inuti sitt eget:

Men jag tror inte det. Jag tror på denne storhövdade nallebjörn och hans av allt att döma femstjärniga nya fru. Det är två snällisar. De vill verkligen att det här ska funka. Hon har redan accepterat hans väsande nattliga jätteapparatur. Håller han bara de italienska fällebenen borta framöver så ror de det här i land.

Tips: Båda säger ja.

Kom igen. Ge mig någonting att bita i som tippare. Bartendern Pontus verkar inte bara sympatisk, han har inte bara nyss överlevt en tumör, nej, han besitter dessutom en av de obligatoriska delar som alltid ska finnas i en GVFÖ-säsong:

En riktigt rivig morsa. Det ska alltid finnas en rivig morsa som har en raspig rökarröst.

När han väl kommit över sina nerver inför vigseln (full förståelse för detta: det märkliga är att inte alla deltagare gör så, men också bryter ihop och springer därifrån) tror jag inte det finns något stopp för hur långt en likartad humor (jäklar vad de skrattade!!!) och ett gemensamt intresse för att dricka öl och att titta på sport tillsammans i olika sporttröjor kan ta dem.

Jag tror inte kärlek är mycket svårare än så, om man har roligt tillsammans och är personer som allra mest gillar sport och öl. Dra på teven om det blir tyst och trist, det finns alltid någon match i det stora sportpaketet på Telia eller Viaplay eller vilka det nu är som sänder.

Produktionsbolaget kommer förstås försöka göra en grej kring att hon någon gång brusar upp med sitt kompisberyktade temperament…

… men vi kan vår dramaturgiska kurva vet att efter en liten temperamentsdipp i avsnitt sju så kommer ölen och sporten att föra dessa två frejdiga individer tillbaka till ett glasklart ja.

Tips: Båda säger ja.

Den här portalen drar sig alltid för att fokusera på individers kroppar (bara faktumet att jag själv har norra Europas största huvud gav mig rätten att flika in en liten blänkare om Dennis imponerande huvudstorlek), men i tv-soffan under det första avsnittet var jag bara tvungen att först och främst göra ett litet nätt ”nämen vad i hela helvetet är det där för bisarrt stor hockeyröv???”-utspel.

Det Kim Kardashian gjorde med en champagneflaska, balanserade den på sin kirurgiskt framordnade bakdel, gör Hockeyrövsmannen med en hel Jofa-trunk. Det här är en kropp som man bara bör kunna sitta på om man ska gå in och gnugga i en förstalina i Philadelphia Flyers intill Micke Renberg och Eric Lindros. Det är inte en hockeyröv som borde kunna sitta på en helt vanlig finansman från Stockholms innerstad.

Och det vet produktionen om, som under en stor del av det först introduktionsavsnittet följer honom med någon typ av midjelågt unik hockeyrövs-cam, för att accentuera den rekordartade storleken.

Även här, när Alexander är ute och joggar i sportkläder som måste ha inhandlats på en specifik sportklädesbutik för heffaklumpar, så har SVT kameran i en höjd som klipper bort toppen på hans huvud och istället fokuserar på hans majestätiska hockeyröv.

Det var också Hockeyrövsmannen som till slut sa den sägning som bara måste sägas minst en gång per säsong:

Att han söker en kvinna som har ”skinn på näsan”. Och vilken tur han har, för Amanda som han ska gifta sig med tränar jujutsu omkring femton timmar i veckan – och ligger man med trynet mot en skavande plastmatta under så stor del av livet så tror jag att man nästan bokstavligen har ett rätt tjockt lager skinn på näsan.

Det sägs ju alltid – utan undantag – det här från psykologen Fredrik Bohm om en deltagare har ett jobb som har en årslön på över 500 000 kronor: att deltagaren är ”smart” eller ”intellektuell”.

Det här säger nog kanske mindre om Fredrik Bohm, som förvisso har gjort det till sin grej att komma med skeva och felriktade spaningar (jag väntar ivrigt på att han ska komma med sin årliga ”tjejer vill både ha en manlig man men också en som kan prata om känslor och det är mycket svårt att hitta!!!”-spaning), och mer om vårt samhälle. Jobbar man som välbetald controller på ett finansbolag så måste man, sett till den höga lön man uppbär, vara mycket intelligent.

Jag… är inte helt säker på det. Under en sån där skojfrisk lära-känna-grej med sin nya brud fick denne 32-årige intellektuelle controller frågan vad han helst av allt stoppar i munnen.

Han tittade upp i sitt hjärnkontor, tog en sekunds betänketid innan det blänkte till i minnesbanken:

Chicken souvlaki är ju förjäkla gott när man är i Grekland.

Ja, det var väl inte det allra roligaste svaret man kan haspla ur sig: att världens godaste maträtt genom alla tider, enligt en själv, är ett helt vanligt kolgrillat kycklingspett som valfri grekisk restaurangägare kastat lite marinad på. Men det var heller inte hela världen. Det som fick mig att reagera var att en av hans vänner (som måste vara en av hans allra närmsta, sett till hur få de har med sig) direkt kontrade med att hon aldrig sett honom äta chicken souvlaki.

Jag har en favoritmats-tjej, men hon går i en annan skola!!!

Det här är ju exakt den här The Office-scenen:

Och jag vet inte med er, men Michael Scott är inte tänkt att illustrera intellekt i exakt alla situationer. Det skulle inte förvåna mig om finansmannen aldrig satt sin fot i Grekland.

Men dylika petitesser, huruvida någon ätit chicken souvlaki eller ej, kommer förstås inte avgöra hur det kommer gå för det här elitidrottsartade paret, där all tid som inte går till att controlla finans eller chefsjurista verkar gå åt att träna. Och det är klart att det ofta är så att människor som tränar väldigt mycket, typ längdskidåkare, bara kan dejta andra längdskidåkare.

Det här förhållandet kanske är toppen, sett till att hon bevisligen tränar hela åtta pass i veckan och vill inkorporera hans hockeyrövsfysik i den träningsmängden:

Han börjar direkt trilskas, ifrågasätter detta ”vi” och försöker flika in att de kan ses på all den tid där hon faktiskt inte tränar, men ganska snabbt går han med på att det får bli löpdejter för hela slanten:

Min fråga till denne icke-elitidrottande 32-åring, som kan tänka sig att följa med elitidrottaren på all hennes elitidrottsträning som hon tränar för att kunna vinna VM-guld, är: ”varför?”. Varför ska du ta tag i din löpning nästa vecka, du som redan har en av tidernas främsta hockeyrövar? Vad är slutmålet? Vad är det du sportar så infernaliskt mycket för? Varför kan du inte, i ditt livs enda 32-årsålder, ta det lilla lugna?

Risken för ett sånt här par, där den ena elitidrottar på VM-vinnarnivå och den andra bara hänger med och idrottar nästan lika mycket fast absolut inte på någon elitnivå, kan väl vara… att den ställer samma typ av fråga. Det som får alla skidåkarproffs att hålla ihop är väl just det här att de har ett gemensamt och ungefär likadant mål – inte att de är borta från hemmet i träningskläder ungefär lika ofta?

Jag tror inte Anna Haag och Emil Jönsson hade hållit ihop om Anna Haag tränade för VM-guld i backintervallerna och Emil Jönsson mest var en träningstokig kille som hängde med för att umgås.

Och jag har inte så mycket mer att gå på. De älskar prestation, de älskar att jobba med välbetalda jobb, de älskar att träna – men räcker det??? Gillar hon ens grekiska grillspett? Har han ens ätit ett?

Kanske är en nyckel för en framgångsrik relation för två framgångsrika nutidsmänniskor att helt enkelt vara borta från varandra rätt mycket, på olika grejer hela kvällarna? Jag vet inte, men efter två avsnitt kommer jag tippa att det här inte håller; att slitningarna mellan de här två extrema ”jag vill träna tolv timmar i veckan och passar det inte kan du väl hänga med!!!”-viljorna blir för stora.

Tips: Hon säger nej, han säger nej.

Här måste jag för första gången i den här portalens GVFÖ-kommenterande historia komma med en liten disclaimer: att jag känner en tevetids-vän till en av deltagarna!!!

Det här är en av min flickväns närmaste vänner, men jag har förstås – för att bibehålla trovärdighet och integritet som GVFÖ-tippare – skrikit rakt ut om att jag absolut inte vill ha ett endaste dyft spoilat för mig om hur det kommer att gå för Denise och hennes nyblivne make Sam.

Men… känslan är att jag redan nu ändå vet att det inte kommer att sluta bra??? Det är förstås aldrig bra med en icke-kyss vid vigseln, än sämre att göra det till en grej som hänger med hela bröllopskvällen och natten (han hade kanske fortfarande inte vågat sig på ett framlut om hon till slut inte tagit tag i det!!!), men mitt stora problem är ju Umeå-mannens AI-artade uppträdande.

Det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är, men det är någonting i hela hans agerande som känns AI-robot-tränat. Kanske blev det som allra tydligast när han i slutet av bröllopsprogrammet tog upp hennes snusande igen (en AI-bot har lärt sig att det är dåligt för hälsan att snusa). Den här gången lyfte han den egentligen rätt legitima frågan om att snusa efter att man borstat tänderna, vilket man inte behöver vara en AI-tränad robot för att förstå att det nog inte är rekommenderat av 8 av 10 tandläkare. Han gjorde det dock som en AI-robot, van att tränas via frågor och svar från människoarten, skulle ha lyft frågan:

Vad är reglerna kring snus, kära människa som matar mig med data och kunskap? Och sedan, ännu värre:

Här träder han fram som en rätt taffligt tränad AI-bot som fortfarande är på en mänsklig barnnivå och tror att det finns en yttre bestämmande kraft som styr över vuxna människors beslutsfattande.

Nej, han blir inte klok på detta. Reglerna verkar otydliga för AI-boten som gillar ettor och nollor, rätt och fel och godkänt och icke godkänt. Men i ett försök att verka mänsklig så bjuder han istället på ett lurigt leende och…

… slår fast, på ett sätt som ganska mycket lät som en busig nioåring, att om hon kan snusa efter tandborstning så kan han minsann då också gå upp och smyga i sig en macka.

Hans bröder tyckte jag också hela tiden talade till honom som om han fortfarande var ett barn, eller en AI-bot som fortfarande behöver tränas med svar på enkla och snabba klickfrågor.

Nej, det var någonting med hans AI-artade uppträdande som gör att jag inte tror att hon – en kompis till en kompis!!! – kommer att kunna falla för honom. Kanske är det också lite väl märkligt att en läkare som ser så bra ut, har en så vältränad kropp och en så perfekt tandrad fortfarande är så mycket singel att han behöver bli ihopmatchad med hjälp av yviga SVT-psykologer i teve.

Tips: Hon säger nej, han säger nej.