Avslöjar: Julkalendern klippte bort etablering av friskola i Lill-Uman

Årets julkalender på SVT har kritiserats från högerhåll för att framställa ett kvinnligt kommunalråd med borgerligt kodat pärlhalsband som maktgalen och girig.

Pirkt.se kan nu avslöja att delar av manuset, som förklarade kommunalrådets desperata vilja att lägga beslag på den dyrbara metallen gavmolit, har klippts bort. I originalversionen av manuset fanns nämligen en sidoberättelse om hur en engelskspråkig friskola etablerat sig i kommunen – och gjort att kommunens skolbudget havererat.

– Man hade fått en helt annan förståelse över den desperata jakten på att få in pengar via gavmoliten, sett till vilka underskott en onödig friskoleetablering skapar i den kommunala skolbudgeten, säger en källa med insyn i produktionen till Pirkt.se.

I årets upplaga av SVT:s julkalender, ”Snödrömmar”, spelar Christine Meltzer rollen som kommunstyrelsens ordförande i den lilla fiktiva orten Lill-Uman i nordligaste Norrland. Meltzers rollkaraktär framställs som girig och på ständig jakt efter att tillskansa sig den sällsynta och dyrbara bergarten gavmolit, som bara ska finnas på Gavmofjället. Och valet att porträttera kommunalrådet som girigt har väckt ilska reaktioner bland riktiga politiker i Sveriges riksdag. Bland annat har den moderata riksdagsledamoten Katarina Tolgfors uttryckt att hon tycker att julkalendern är överdrivet politisk och att hon inte tror att det är en slump att ”kommunalrådet med pärlhalsband” framställs som ”maktgalen”.

Varför Meltzers rollkaraktär är så intresserad av att lägga vantarna på den dyrbara bergarten förklaras inte i de hittills åtta avsnitt som tv-tittarna fått ta del av, men nu kan Pirkt.se avslöja att stora delar av det ursprungliga manuset har blivit nedkortat. I den processen har det försvunnit viktiga scener som förklarar anledningen till att kommunalrådet så desperat behöver ha tag i nya intäktskällor.

I det originalmanuskript som Pirkt.se:s reportrar fått ta del av så handlar en stor del av bakgrundshistorien om att kommunalrådet tillåtit en nära vän, tillika friskolemagnat, att öppna en engelskspråkig friskola i kommunen – trots att kommunen saknat elevunderlag till en ny skolenhet.

– Då förstår man ju själv vad som händer, om man följt exempelvis tankesmedjan Balans granskningar under de senaste åren. Det säger ju bara ”pang” och så har man ett fett miljonunderskott i kommunens räkenskaper för skolbudgeten, säger en källa som arbetat med just den här sidoberättelsen i manusgruppen.

Källan, som fick se sin bakgrundshistoria strypt på grund av utrymmesskäl, förklarar mekanismerna bakom miljonsmällen som Lill-Umans kommun åkte på i den nu bortklippta delen av julkalendern.

– Den här engelskspråkiga friskolan, som riktar sig till de mer ”ambitiösa” barnen med föräldrar som tycker det låter bra med en skola med internationell prägel, knycker åt sig 200 barn som går på reklamen om god studiero och hårda krav. Då står kommunen där med 200 barn färre, vilket är omkring 20 miljoner mindre i inkasserad skolpeng, men de står samtidigt där helt utan möjlighet att snabbt ställa om sin verksamhet. De har tappat fyra tystlåtna tjejer där, tre lättundervisade tjejer där och nån blyg kille i den där klassen. Totalt sett går elevantalet från 31 i klasserna till i snitt 27 – för fyra per klass har valt att lämna för den nya engelskspråkiga skolan som kommunalrådet sa ja till. Och då blir det kaos och då är det bara desperat jakt på gavmolit som gäller.

Han tar ett djupt andetag och fortsätter sin utläggning:

– För kan kommunen klappa ihop hela klassers undervisning för att fyra elever per klass drar? Nänämensan. Kan de säga upp läraren som nu har 27 elever framför sig istället för 31? Inte det heller. Säga upp lokalerna sina? Icke. Utgifterna kommer att vara i princip desamma, men intäkterna har just blivit tjugo miljoner mindre. Det blir underskott per automatik, liksom. Och inte ens på sikt kan de på ett särskilt enkelt sätt anpassa sin verksamhet, för om den här nya friskolan skulle lägga ner om ett par år – ja, då står de där med ansvaret att kunna ta hand om alla de här eleverna som vill komma tillbaka igen! Vilken jävla story!

Men allt det här kapades bort ur manus?

– Ja, diskussionen landade i att det här inte är något som vanligt folk orkar sätta sig in i. Man vill inte, så här i juletid, behöva sätta sig in i vår världsunika friskolemarknad med fri etableringsrätt och fria vinstuttag gör det helt omöjligt för kommunen att få ihop sin skolbudget – och hur alla aktiebolag som lyckas sälja in sig själv som en skolkoncern med ”höga krav” och goda betyg kan tälja guld precis hur lätt som helst.

Det låter som att tittarna hade fått större förståelse för Lill-Umans kommunalråds desperation att hitta nya intäktskällor till kommunen, om de känt till friskoleetableringen?

– Ja, hamnar du tjugo miljoner back helt plötsligt, för att en helt onödig friskoleetablering tillåts, så är det kanske inte så konstigt att du som kommunalråd tar hjälp av samiska schamaner för att försöka hitta dyrköpta bergarter, säger hen.

Fanns det någonting i manus som förklarade varför kommunalrådet accepterade den här friskoleetableringen? Även i en liten fiktiv kommun som Lill-Uman, i ett fiktivt julkalender-universum, finns det väl kommunalt anställda ekonomer som kan räkna på det här och se att det är ekonomiskt självmord?

– Jo, hade mitt originalmanus fått stå obearbetat så hade vi firat första advent med ett jäkla späckat avsnitt där det uppdagades att hon inte bara kände utan även ägde en semesterbostad tillsammans med den här friskoleägaren, precis som vår statsminister gjorde med en av Sveriges mäktigaste skolmarknadslobbyister. Man hade i samma avsnitt också fått se Christine Meltzers karaktär sjunga ut om sin ideologiska övertygelse om den fria marknadens lämplighet att göra att allt blir bättre alltid.

Till sist: vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Nu när det blev som det blev, när det inte blev nån folkbildning på bästa julesändningstid, så hoppas jag att folk läser de lättgenombläddrade böckerna ”De expansiva” och ”De gränslösa” från tankesmedjan Balans över julledigheten. Då fattar man varför den moderna kulturen porträtterar kommunalråd som är ute i skogsbrynen och letar ädelmetaller tillsammans med schamaner. Det saknas pengar i välfärden. Pengarna går åt helt fel saker. Spelet är riggat.