Portalen Pirkt.se har gjort sig känd som en av den vida webbens mest kritiska portaler när det kommer till den svenska marknadsskolans brister. Många höjer nog därför på ögonbrynen när portalens ledning nu gått med på att göra ett sponsrat samarbete med Institutet för valfrihetsforskning.

Samtidigt som Gymnasiemässan i Stockholm pågår gör portalen en riktad kampanj för att öka medvetenheten om den fria skolmarknadens fördelar.

– Jag har varit naiv. Det här är fyra pedagogiska filmer som sammantaget har ändrat min tidigare väldigt kritiska bild av den svenska marknadsskolan. Jag hoppas att de når många där ute som går runt med en osund negativitet kring svensk skola, säger portalens ägare Erik Löfgren.

Pirkt.se har tidigare bara gjort kommersiella samarbeten med erkända och opolitiska aktörer som RiskYourLifeCasino.com, lånetjänsten Bongo Bynko Banko och den pedagogiska aktören PedDo. Men det var först när portalen offentliggjorde det betalda samarbetet med Institutet för valfrihetsforskning som reaktionerna vällde in. Portalen har nämligen haft en fast hållning när det gäller den svenska marknadsskolans påverkan på svenska elevers och lärares villkor – och den har inte varit särskilt positiv. I text efter text under ett snart decennium har Pirkt.se kritiserat det världsunikt utformade svenska skolsystemet – men efter att ha fått videomaterialet skickat till sig från Institutet för valfrihetsforskning så vände portalägaren Erik Löfgren i frågan.

– Jag var självklart kritisk först, men det är bara att titta på filmerna, en efter en annan, för att inse att de smular sönder alla mina argument kring varför det skulle vara dåligt att hantera skola och elevers utbildning och demokratiska fostran som en vara på en marknad. Det jag trodde stämmer helt enkelt inte, säger han till Pirkt.se.

Den första filmen handlar om faktumet att den svenska marknadsskolan tillhandahåller väldigt höga betyg till en mycket lägre kostnad än tidigare års hårt reglerade och statligt styrda skolsystem.

Erik Löfgren nickar beslutsamt samtidigt som han tittar på videon.

– Det är pinsamt hur mycket skattepengar vi har slösat på att fortsätta vidareutveckla elever som redan har det högsta betyget. Studier från de oberoende forskarna på det här institutet visar ju att vi aldrig haft så höga betyg som på vissa av de här friskolorna, samtidigt som lärartätheten och lärarbehörigheten aldrig varit så låg. På samma skolor! Jag tror de flesta kan hålla med om att det här, att ge massa pengar till att lära en unge som redan har A i matte mer om matte, är dåliga prioriteringar där man istället kan låta svenska skattepengar göra nytta i att få fram nästa svenska Spotify som slår utomlands, säger han.

Ytterligare en av reklamfilmerna rör lärarbehörigheten och lärartätheten: två komponenter där svenska aktiebolagsdrivna friskolor ligger klart lägre än kommunen, vilket är en nyckelfaktor till att de ofta utländskt ägda koncernerna kan gå med sammanlagda miljardvinster varje år.

Erik Löfgren lyfter denna videos viktiga perspektiv som ett av huvudargumenten kring att han gått med på det sponsrade samarbetet med Institutet för valfrihetsforskning.

– Jag har, naivt nog, bara tänkt på det här med hög lärartäthet och behörighet som någonting positivt, men i dagens individualiserade syn på hur barn lär sig – att de själva ska leta efter lärande genom att söka sig runt på nätet – så är det självklart så att många elever störs av att det hela tiden kommer fram någon viktigpetter från universitetet och ska försöka hjälpa till. Här känns det som att de aktiebolagsdrivna skolkoncernerna, där det kan gå så många som 18 elever per lärare jämfört med kommunens 12 elever per lärare, verkligen går i bräschen för en fin utveckling, säger han.

Han fortsätter:

– Jag tror att vi alla kan tänka på hur många kufigt märkliga lärare man har haft genom åren, som smugit sig på en med kaffeandedräkt medan man sitter och läser på Wikipedia.

Ytterligare en aktuell debatt i svensk skolpolitik har varit den om de faciliteter som de aktiebolagsdrivna skolkoncernerna i många fall saknar, där det exempelvis är dubbelt så vanligt att det finns ett bemannat skolbibliotek i kommunala skolor än i fristående aktörer. Det har ropats om krav på tydliga regleringar rörande skolbibliotek, idrottshallar, matsalar och annat som har brukat höra skola till; krav som Löfgren tidigare varit en högljudd påhejare av.

Men nu, efter att ha sett de nya informationsfilmerna från Institutet för valfrihetsforskning, förklarar han att han har vänt även i den frågan. Vår utsände tittar på filmen om skolbiblioteken tillsammans med Erik Löfgren under intervjutillfället:

Erik Löfgren säger att just uttrycket ”lås och bom” var det som fick honom att inse storheten i att ha ett skolbibliotek som finns tillgängligt hela tiden, på någon hylla ute i elevkorridorerna, än i ett bemannat skolbibliotek.

– Det säger sig självt att böcker ska vara tillgängliga. Vem bestämmer egentligen att det är ”finare” med ett bemannat skolbibliotek med kategoriserade boktitlar än en trave gamla böcker som ramlat ner från en hylla och ligger och sparkas runt i en elevhall? Det är nog minst lika troligt att genomsnittseleven kommer i kontakt med den boken som ligger på en trave ute i korridoren, säger han.

Institutet för valfrihetsforskning menar också att deras studier visar att skolbibliotikarier är osköna.

– Det kan man ju verkligen tänka sig att det är minst lika bra om någon som inte heller läser böcker kan prata med ungdomarna på deras illitterata språk, säger Löfgren instämmande.

Riktigt känslosam blir Erik Löfgren först när han får tala om frågan rörande skolgårdar. Han hade tidigare tagit del av statistiken om att elever som går på fristående skolor i snitt har 18 kvadratmeter mindre att röra sig på per elev än de elever som går på kommunala skolor. Men han hade tidigare aldrig kunnat se det som någonting positivt, tills han såg reklamfilmen från Institutet från valfrihetsforskning:

Han för handloven över ögongipan och torkar bort lite fukt.

– Till syvende och sist är det en fråga man måste ställa sig: är jag för mobbing av elever ute på skolgårdar eller är jag emot det? Det är en fråga som liksom inte går att komma runt, om man vill försvara stora kommunala rastgårdar för elever, säger han.

Sammantaget tycker Erik Löfgren att de fyra filmerna från Institutet för valfrihetsforskning tydligt visar varför han svängt i frågan om aktiebolagsdrivna skolkoncerners inverkan på det svenska skolsystemet. Från att ha varit en hårdnackad kritiker har han, via de pedagogiskt framlagda argumenten, kommit att acceptera att incitamenten att göra vinst på den skattefinansierade skolpengen är någonting övervägande positivt.

– Jag har varit lite naiv i min tro på att det automatiskt är bra att våra gemensamma skattepengar avsedda för barns utbildning går till saker som behöriga lärare, en anständig lärartäthet, tryckta skolböcker och skolgårdar, med mera. Det finns helt klart andra aspekter att begrunda och jag tycker att var och en får ta del av det här sponsrade samarbetet och göra sig en egen bedömning, säger han.

Det pågår en gymnasiemässa i Stockholm just nu, där huvudstadens olika huvudmän försöker göra sitt yttersta för att locka elever till sina skolenheter. Hur ser du på att det här reklamsamarbetet kommer ut i direkt samband med det?

– Jag tror det är bra för många föräldrar att få sig en funderare över vad man egentligen letar efter för sina barn. Är det skolbibliotek, tryckta böcker och behöriga lärare eller är det höga och fina betyg? Där tycker jag att de här filmerna är väldigt upplysande och klargörande.

Zatirias Satirsson

ANNONS: