Chocksiffrorna skakar skolmarknaden: Riskkapitalisternas vinstpengar gick till vanliga skolbarn

Flera av de svenska skolkoncernerna har rapporterat om stora vinstutdelningar i dagarna – men för ägarna till Intranationella Skolan (IS) blev det andra kvartalet en besvikelse.

När bokslutet var gjort visade det sig att den lilla skolkoncernen lagt varenda krona av skolpengen på undervisning och stöd till eleverna – vilket åt upp hela vinstmarginalen.

— Så här ska det inte få gå till i svensk skola, säger IS-storägaren Jarl Kummin till Pirkt.se.

Det var under förra veckan som missförhållandena på Intranationella Skolan (IS) först blev kända, då rykten inifrån skolkoncernen började sippra ut. På onsdagseftermiddagen kom sedan bomben, då bokslutet för det tredje kvartalet gjorde klart att den relativt unga skolkoncernen inte har gått med någon vinst alls. Beskedet kom som en chock för marknadsanalytiker och inte minst för bedrövade aktieägare, som under de senaste åren vant sig vid en vinstmarginal på mellan 7 och 9 procent på all grundskoleverksamhet inom koncernen. Men under det senaste kvartalet har alltså varenda skattekrona som koncernen fått in i skolpeng investerats i utbildning.

Enligt källor som Pirkt.se talat med har missförhållandet uppstått då nyanställda lärare inte haft ”tillräcklig koll” på rutinerna inom koncernen. Flera källor nära ledningen berättar om hur pengar som egentligen tidigt brukar avsättas till vinst bland annat har gått till extra uppsättningar av skolböcker och ett initiativ till ett skolbibliotek. På vissa av koncernens grundskolor uppger källor att det till och med ska ha funnits lärare som använt delar av den tilltänkta vinstmarginalen för att bjuda med elever på bland annat extrainsatta studiebesök och teaterföreställningar.

På en av koncernens skolor ska det ha gått så långt att en nyanställd rektor helt ignorerat de övergripande vinstkraven och spenderat mer än den ackumulerade skolpengen genom att anställa fler behöriga lärare och investera i extraresurser till den tidigare underdimensionerade elevhälsan.

— Den här skolan har formligen badat i behörighet. De utlyste tjänster till höger och vänster där de sökte efter just legitimerade och behöriga lärare i en helt annan utsträckning än tidigare, som om det inte fanns någon kvartalsrapporterad morgondag, säger en källa till Pirkt.se.

Källan berättar vidare att rektorn inte bara sökte efter behöriga lärare på pappret (vilket skolor måste göra enligt lag) utan även anställde behöriga lärare i väldigt hög utsträckning, något som ska gå emot interna policydokument.

— Jag tror att vi gick från en behörighetsgrad bland lärarna på omkring 60 procent till att över 80 procent av lärarna var behöriga. I samma veva anställdes också fler lärare, vilket gjrode att antalet lärare per elev skönk från omkring 15 till 12… så då kan man ju räkna ut vart alla vinstpengar försvunnit, suckar källan uppgivet.

Orsaken: Brister i rutinerna

En jämförelsevis låg lärarbehörighet och lärartäthet är vanligtvis de två faktorer som aktiebolagsdrivna friskolor kan använda för att på regelbunden basis skapa ett överskott på skolpengen. Men på Intranationella Skolan har flera skolenheter alltså frångått praxis för att istället närma sig kommunens generellt högre nivåer vad gäller lärartäthet och behörighetsgrad.

Allra värst har det varit på en av koncernens enheter, där inte bara rektorn varit ny utan där flera lärare dessutom varit nyanställda och inte haft tillräcklig koll på koncernens vision för skolorna.

— På ett arbetslagsmöte var det en ny lärare som föreslog att vi skulle köpa in hörselkåpor och avdelande skärmar till barnen med koncentrationssvårigheter — och den nya rektorn svarade »ja«. Vi andra bara stirrade häpet på varann. Tidigare hade vi själv fått bygga små inhägnader i wellpapp för de allra struligaste barnen, säger en källa på skolan.

Och resultatet har alltså blivit katastrofalt: ett nollresultat för aktieägarna. Allra värst har dessa satsningar på eleverna slagit mot koncernens majoritetsägare Jarl Kummin. Den frisiske finansmannen har via sitt investmentbolag Kummin Capital Holding Value Fund varit majoritetsägare under ett par år och när Pirkt.se når honom på telefon är han nere på huvudkvarteret i belgiska Antwerpen – och upprörd över det skandalomsusade bokslutet.

– Här har det helt klart brustit i rutinerna. Alla som jobbar inom IS-koncernen ska förstås känna till att vi inte spenderar all skolpeng vi får in på faktisk skolundervisning. Hade vi gjort det hade vi lika gärna kunnat lägga ner verksamheten direkt, säger Kummin upprört och fortsätter:

– När man hör om rektorer inom koncernen som fått sin påse med skolpeng och sedan gått och spenderat precis allting på undervisning… med skyhöga behörighetssiffror på lärare och nya läromedel och… teater! Teater! Det är klart att man blir väldigt upprörd.

Jarl Kummin berättar att den uteblivna vinsten, som börsanalytiker beräknade skulle landa på mellan 10 och 20 miljoner svenska kronor, var tänkt att finansiera nya investeringar för hans lyckosamma riskkapitalbolag.

— De här förväntade vinstpengarna på den svenska skolpengen hade jag tänkt lägga på investeringar i ett jättespännande jemenitiskt företag som tillverkar krigsmateriel och till ett polskt kolkraftsbolag som upptäckt ett nytt sätt att bryta kol som inte skadar varumärkesbyggandet, säger Kummin.

– Så det är klart att det är extra surt.

»Systemet som helhet fungerar«

Hos koncernledningen på Intranationella Skolan har man förstås också reagerat starkt mot de lokala skolledningarnas beslut att prioritera elevernas behov framför aktiebolagets vinstintresse.

Men Hans Schkolpeingstöldh, vd för IS-koncernen, menar att man inte bör se den här skandalen som ett tecken på att det svenska systemet med fri etableringsrätt och fria vinstuttag är i fara.

— Nej, det här handlar helt enkelt om den mänskliga faktorn. Det är ett handhavandefel där ett antal rektorer och lärare tagit ett antal enskilda beslut som totalt sett tyvärr slagit helt fel. Systemet som helhet fungerar, men ibland tar enskilda individer helt enkelt felbeslut. Vi i koncernledningen får förstås också ta på oss en del av ansvaret. Det är vår uppgift att kontrollera att exempelvis lärartätheten och lärarbehörigheten på våra enheter inte skenar iväg uppåt utan är fortsatt låg och vinstgivande: att vi sparar en rejäl del av skolpengen till vinst och utdelning, säger han till Pirkt.se.

Den 58-årige vd:n är dock helt säker på att få skutan på rätt kurs igen under kommande kvartal:

— Det är ju ingen svår matematik egentligen. Internationella Engelska Skolan och Thoréngruppen, förlåt, Educatus, och alla andra gör det här år ut och år in. Det handlar om marknadsföra sig för att skaffa ett snällt och beskedligt medelklassunderlag vad gäller skolans elever, sedan kan man lägga både lärartätheten och andelen behöriga lärare på en lägre nivå än kommunen och ta ut överskottet som sedan skapas av den jämlika skolpengen. Det ska inte kunna gå fel. Och allt det här gör vi egentligen. Systemet som helhet fungerar, men som jag sa: ibland tar enskilda individer felaktiga beslut och vi kan bara beklaga att det här drabbat de individer som det svenska skolsystemet är tänkt att bry sig allra mest om.

Barnen?

– Vi besjälade skolentreprenörer som utvecklar svensk skola.