Soffliggare återgår till arbete: ”Massrörelse”

Regeringen gjorde i fredags klart att de sänker skatten för höginkomsttagare som ska få behålla mer i plånboken – och redan nu syns de samhällsekonomiska effekterna av tilltaget.

Flera så kallade ”soffliggare”, personer med nyckelkompetenser som valt att inte arbeta för att de ansett sig ha fått betala för hög marginalskatt, har återgått till yrkeslivet. Ekonomiexperter talar om en massrörelse mot ökat deltagande och engagemang i det svenska yrkeslivet.

– Äntligen blir det värt för mig att jobba som högavlönad, säger 53-årige stafettläkaren Ari Stokrath som nu planerar att återgå till arbetet efter flera år av passivt hemmasittande.

Fredagen den 13 september presenterade Ulf Kristerssons regering ytterligare en nyhet i höstbudgeten: marginalskatterna för de som tjänar mest ska sänkas, då avtrappningen av jobbskatteavdraget slopas. Enligt förslaget ska marginalskatten sänkas med tre procentenheter från 55 till 52 procent för de individer som tjänar över 65 000 kronor i månaden, vilket förväntas kosta 4,7 miljarder kronor för staten i minskade skatteintäkter.

Kritiken har inte låtit vänta på sig, då skattesänkningarna för samhällets rika – där den som allra tjänar mest också får den största skattelättnaden i kronor och ören – kommer i ett svårt ekonomiskt läge där bland annat den svenska vården, skolan och omsorgen tvingas spara miljarder ute i landets kommuner och regioner.

Men enligt regeringen och bland annat intresseorganisationer som Svenskt Näringsliv och Företagarna kommer sänkningen av marginalskatterna för höginkomsttagare leda till positiva följder för statskassan, då det ökar incitamenten att arbeta inom och utbilda sig till högkvalitativa yrken. Detta kommer i sin tur inte få skattekvoten att minska, som oppositionen hävdar, utan istället öka.

Och nu verkar de senare få vatten på sin kvarn – för redan på måndagen hade vad experter kallar en ”massrörelse” tagit fart från landets sofflock.

Pirkt.se har pratat med läkaren Ari Stokrath som är en av många högutbildade individer som under flera år valt att inte arbeta på grund av att han fått betala för höga marginalskatter vid arbete. Han har helt enkelt inte ansett det vara lönt för honom att gå till arbetet om morgnarna under rådande skattetryck. Förrän nu, då marginalskatten ska sänkas för alla som – likt Stokrath – sitter på några av samhällets allra högsta månadslöner.

— Som stafettläkare hade jag tidigare, när jag jobbade, en månadslön på omkring 120 000 kronor. Av dessa fick jag tidigare bara behålla lite drygt 70 000 varje månad i nettolön. Det blev helt enkelt inte värt för mig att kliva upp och gå till arbetet, säger han om sitt beslut att sluta lönearbeta och sätta sig på sofflocket.

Men efter regeringens besked om sänkt marginalskatt kommer han alltså, likt många andra högavlönade så kallade ”soffsittare”, återgå till sin högkvalitativa tjänst som välbetald stafettläkare.

— Äntligen lönar det sig att jobba som riktigt högavlönad i Sverige. Det har inte varit kul att känna att man inte kan göra mycket annat än att sitta hemma på soffan och rulla tummarna, så nu känns det kul att äntligen få chansen att kliva ut och bidra i ekonomin igen, säger Stokrath.

För dig som har en månadslön på 120 000 kronor blir det omkring 2500 kronor mer i plånboken varje månad. Kan det vara så viktigt att du plötsligt känner att du vill gå ut och arbeta igen?

— Det handlar mest om att det här är en viktig signal från politikerna om att man som höginkomsttagare faktiskt är behövd där ute, säger Stokrath och pekar mot dörren i det lilla ”krypin”, som han kallar det, där han tillbringat de senaste åren av icke-arbete.

I flera år – han vill inte avslöja exakt hur många – har han tillbringat långa dagar i bara kalsongerna, slökollat på tv-serier och inte haft en tanke på att återgå till ett arbete som inte belönat honom med tillräckligt mycket pengar i plånboken för hans hårda slit.

— Vissa dagar har jag inte kommit upp ur sängen. Man måste nästan ha varit med om det själv för att förstå: att känna den där isande vetskapen om att jag egentligen tjänar så här mycket pengar egentligen, men att marginalskatten gör att jag bara får ut omkring sjuttio tusen. Jag vet att vi är många där ute, med fina utbildningar och höga löner, som suttit och väntat på just det här beskedet för att orka oss ut igen, säger han.

En som inte är förvånad över de välutbildade höginkomsttagarnas återgång till arbetslivet är ekonomiprofessorn John Kassler. Bara dagar efter regeringens besked har Kassler i en färsk rapport för Centrum för Skattreduktionell Debatt kunnat slå fast att en stor del av Sveriges högutbildade elit verkar lemmeltåga tillbaka till arbetslivet efter flera år i marginalskattskopplad arbetsmarknadsexil.

— Det går inte annat än att beskriva det som en massrörelse av högutbildad spetsarbetskraft som nu äntligen börjar känna att det är värt att ta dessa högavlönade arbeten. Jag tror att vi bara har fått se början på det här, säger han och fortsätter:

— Allt annat lika är det precis så här det fungerar i de nationalekonomiska kalkylerna: om du sänker skatten för de rika så kommer de att börja anstränga sig mer och därmed börjar bidra ännu mer till det gemensamma skattekvoten, säger Kassler och summerar att det borde få till följd att skattesänkningen på sikt leder till höjda skatteintäkter för staten.

Vi har pratat med en läkare, Ari Stokrath, som efter flera år av att ha bojkottat arbete nu säger sig vara motiverad att gå tillbaka och få behålla mer av sina intjänade pengar i plånboken.

— Det förvånar mig inte. Det är helt enligt våra kalkyler och att det finns personer som Ari Stokrath där ute visar att det faktiskt fungerar så i praktiken också. Man måste akta sig för att underskatta vad en sänkning av skatten för samhällets toppskikt kan göra för hela samhällsekonomin, säger Kassler.

För Ari Stokrath, 53, kan det nu till och med bli aktuellt att vidareutbilda sig ytterligare inom läkaryrket för att ha möjlighet att tjäna ännu mer pengar i framtiden.

— Jag är ju redan nu specialistutbildad, men när man tittar på skattetabellen och ser att de med inkomster på över 200 000 kronor får en skattesänkning på över 4000 kronor i månaden, medan jag bara får 2500 extra i plånkan, så börjar man ju fundera: ”vad kan jag göra för att nå dit?”. Jag är väldigt motiverad av de här skattesänkningarna efter några tuffa år med fullkomlig brist på motivation, säger han.

Samtidigt som skattesänkningarna för höginkomsttagare rapporterar bland annat fackförbundet Sveriges Lärare att svensk skola står inför de värsta besparingarna på 30 år, där 9 av 10 svenska lärare inte anser sig ha förutsättningar att ge eleverna den utbildning de har rätt till. Detta är dock ingenting som John Kassler ser som något problem, kopplat till de 4,7 miljarder kronor regeringen väljer att lägga på skattelättnaderna för samhällets mest högavlönade individer.

—Nej, man måste kunna skilja på äpplen och päron. Det viktiga inom skolan, till exempel, är att vi har fått på plats en förstlärarreform inom svensk skola, som gör att ambitiösa och duktiga lärare kan få lämna klassrummet och kärnuppdraget för att göra karriär. Det är något som blir mycket mer lockande nu (efter skattesänkningen, reds anm.) och jag skulle inte bli förvånad om vi får se fler lärare göra jättefina och inkomstbringande karriärer nu när man har chansen att bli adekvat belönad genom sänkt marginalskatt, säger professor Kassler.

Samma dag som regeringens besked om sänkta skatter för höginkomsttagare kom också en nyhet om rekordmånga varsel även inom vården, där 4547 personer hittills varslats om uppsägning, enligt Dagens Nyheter. Det är den högsta siffran sedan 2010, men John Kassler ser regeringens skattelättnader som en del av en lösning på vårdkrisen — inte som ett problem.

— Många av de som får lämna sina poster är undersköterskor och sjuksköterskor, som fram tills nu varit fast i sina lågavlönade anställningar eftersom de inte haft incitament att satsa på långa utbildningsvägar mot att bli specialistläkare eller kirurger, just för att de höga marginalskatterna gjort att det inte varit värt att ta chansen. Nu har dessa drygt fyra tusen varslade vårdanställda världens chans att ta nya tag och nyttja den här möjligheten till att till slut få valuta för sina outnyttjade ambitioner. Jag och alla andra ekonomer kan bara hoppas att de tar den möjlighet som givits dem, säger Kassler.