I lördags eftermiddag loggade jag ut från alla typer av sociala medier och stängde igen flödet av notiser från allt och alla. Solen gassade och jag badade i havet i goda vänners lag under en av de enda lediga långhelgerna som jag kommer att ha tillsammans med min flickvän under denna sommar. Inte ens femhundra tillåtna skåningar på Vångavallen kunde få mig att avbryta samkvämet för att isolera mig framför Giffarnas bortamatch mot Trelleborg.
Så jag körde den gamla helstängda huvudlagsklassikern, som jag nästan alltid gör de gånger då livet kommer emellan mig och Giffarna. Jag applicerade alla de moderna sociala skygglapparna för att kunna unna mig matchen låtsas-live i efterhand, utan vetskap om någonting alls.
Nu har jag gjort det.
Och jag vet inte, men det hände någonting där i paus, när Henrik Åhnstrand sa till Discovery-kommentatorn att det som behövdes för att få utdelning på chanserna i andra halvlek var »composure«. Jag insåg att vi kanske inte på hela säsongen kommer att tala samma språk, han och jag. Ibland bokstavligen inte samma språk, men generellt heller inte samma språk vad gäller hur en fotbollsmatch sett ut eller vad som behöver göras för att förbättra saker och ting. Jag skriker på mitt gamla och säkerligen förlegade luta-sig-mot-räcket-på-vallen-sätt, medan han är inne i framtiden bland alla xG-siffror, WyScout-tabeller och engelska översättningar av vardagliga svenska ord.
Jag tyckte att vi kunde samtala väldigt bra inför säsongen, där han förklarade att hans vision egentligen är att totalt äga bollinnehavet som Pep Guardiolas lag brukar kunna göra, men att årets taktiska upplägg uttryckligen istället är byggt kring dessa sex ord:
Tanken. På. Att. Få. Ut. Max.
Och jag är helt överens om att Giffarna skapade något fler chanser i den första halvleken mot Trelleborg och att Linus Hallenius borde ha satt sitt halvplansfriläge när Daniel Stensson chippade igenom bollen och i det närmaste tvingade av Hallenius sin osynlighetsmantel.
Men att själva prestationen i den halvleken – eller i någon annan halvlek frånsett förstahalvan mot Vasalund – skulle vara ens i närheten av max är så otroligt främmande för mig.
Ibland får jag aktivt påminna mig under matcherna om att vi har Linus Hallenius och Pontus Engblom tillsammans på topp. Nästan ingenting, förutom i enstaka sekundaktioner här och där, tyder på att det inte skulle kunna vara en generisk snitt-superettanduo som Richard Yarsuvat och Robin Strömberg. Jag fick frågan av en kompis ifall det är så som matchgrafiken gör gällande: att Linus startar i en position något nedanför Pontus – och jag hade ingen aning. Det är alldeles för sällan man får se dem kombinera ihop tillsammans för att kunna utröna det utan moderna fotbollstaktiska verktyg installerade på datan. Tanken med 3-5-2-formationen var, enligt Åhnstrands egna ord, att just Hallenius och Engblom skulle »ha bollen så mycket som möjligt i ytor som är så bra som möjligt«. Inte ens om man översätter yta till engelska (»surface«, enligt Google Translate) borde man kunna få fram nuffror som stödjer tesen att seriens mest uppsnackade duo har boll i dessa områden särskilt ofta under matcherna.
Vi skulle också spela 3-5-2 mycket på grund av att vi hade superettanstjärnan Robert Lundström till höger, men har fortsatt med samma formation under alla de matcher då han lämnat ett Robert Lundström-format hål efter sig i fembackslinjen. Senast spelade vi med den till synes kantmässigt olämpade Nicklas Dahlström, fjolårets högerbackshackkyckling, som ensamt ansvarig för hela högerflankens offensivförmåga bara för att… ja, jag vet inte.
För att vi verkar ha bestämt oss på förhand. »Decided«, på engelska.
Och ingen kan väl påstå att Dennis Olsson, seriens klart bästa vänsterback ifjol, har växt ytterligare av att få kliva upp ett steg och lämna tryggheten som överlappande vänsterback för en luddigt hängande roll som någon form av defensiv semi-ytter.
Urban Hagblom kunde inte dölja sin belåtenhet över hur Giffarna fått välja och vraka på vad som varit sportchefernas marknad under vinterns pandemismittade övergångsperiod. Och visst har Erik Andersson en märklig förmåga att sniffa sig till (och missa) målchanser på förlupna bollar runt straffområdet, men är det någon som sett till honom i hans tilltänkta roll som spelförande och dominant mittfältskreatör?
Jag tycker inte ens – och det här är väl att svära i den GIF-färgade supporterskapskyrkan – att Daniel Stensson varit så väldigt bra på sistone.
Och jag tror, för egen del, att väldigt mycket har med den här mycket statiska, trögrörliga och inte särskilt chansskapande formationen att göra. Jag tror, för egen del, att det är dags att börja konstatera att den formation som var tänkt att få ut max av spelarmaterialet inte är så lämpad för att få ut max av det här spelarmaterialet.
Men jag har heller inte tillgång till alla de nya och moderna verktyg som verkar tyda på den direkta motsatsen.
Och så har jag erkänt lite composure.
Instämmer fullständigt att man bör se över formationen för att få ut maximalt. Åhnstrand hade två tydliga förbättringsområden att fokusera på denna försäsong; försvarsspelet och att man skulle bli tuffare. Hittills är giffarna seriens minst varnade lag och de billiga baklängesmålen fortsätter att regna in som ifjol. Detta måste väl ses som ett misslyckande av tränaren? Även om han inte har det bästa försvarsmaterialet att arbeta med.
Helt enig, Hedberg. Åhnstrand har helt klart inte det bästa mittbacksmaterialet att arbeta med, vilket gör det ännu mer svårförståeligt varför han ska envisas med att spela med just tre mittbackar i en avigt formerad trebackslinje.
Man är inte längre ifrån en infarkt än en kontraktsförlängning med Blomqvist
Hehe, jag tror jag skött mina kolesterolvärden bättre än så, men är alla gånger rätt långt ifrån en prioritering av just den kontraktsförlängningen.
Gång på gång hör man träden säga att nu har vi pratat igenom och nu ska vi inte släppa in billiga mål i fortsättningen men det fortsätter att att lämnas frilägen och oftast räddar Davor men hans misstag på hörnan blir förödande när vi inte gör mål på alla lägen i första halvlek. Sen verkar idéerna eller orken ta slut i andra halvlek gång på gång
Värnamo leder serien på 17 poäng på 8! gjorda mål och 3, TRE insläppta
Kanske dags att kolla vad Thern gör så rätt med den truppen!?
Vi kanske behöver snäppa upp träningsmängden?!
Som tur är tappar nästan alla lag poäng då vi har fortfarande chansen men med Åhnstrand vete sjutton om det håller?!
Ja… det känns som att Davor gjort två grova tabbar (Vasalund och nu), vilket lite förtagit bilden av att han räddat oproportionerligt många frilägen för att vakta målet i ett tilltänkt topplag. Det får man ge Blomqvist, att han gav Offia en liten tryckare precis i skottögonblicket, men det var ju ett faktum att han sprang sig heeeelt fri.
Apropå träningen så ser vi inte rekordpigga ut under våra tilltänkta slutforceringar, det gör vi inte.
Glöm inte tabben mot Värnamo, som gjorde att vi förlorade den matchen.
träden =tränaren
Det känns ju lite som att samma situation upprepar sig match efter match nu (även när vi vinner) vilket är ett olyckligt mönster. Matchplanen att hålla boll och föra spelet går vägen första 45 vartefter vi blir trötta och sårbara för kontringar och slarv. Alternativen är ju egentligen två i form av att börja ta tillvara på de chanser som vi faktiskt skapat i inledningen av alla matcher eller försöka variera spelet där vi både kan äga boll samt falla tillbaka och kontra där det behövs. Tycker både Linus och Pontus kommer bättre till sin rätt när vi inte försöker spela Warsawa-anfall mot ett mål med sidledspass runt straffområdeslinjen alternativt targetspel. Din analys att spelarmaterial och formation/taktik haltar blir alltmer uppenbar för varje match nu. Det extra smärtsamma i det här årets upplaga av GIF-ångest är ju att det faktiskt känns som vi skulle ha en reell chans att aspirera på avancemang om man bara började ta tag i problemen nu, nu, nu. Blir oroad när det ser ut såhär innan ens höstspöket gjort entré på scenen.
Ja, andrahalvlekarna har varit ett aber. Sällan sett så otroligt slappa slutforceringar (tror det ska vara citationstecken här, men har inte fått ut min svensklärarlegitimation än). Men är inte heller lyrisk över hur det sett ut under de förstahalvlekar där vi varit bättre, sett till vad vi fått ut av de spelare som är tänkta att bära det här laget till allsvenskan. Och höstspöket, ja! Det är nu vi borde behöva Degerfors-storma fram och mörsa ner alla motståndare.