Jag tog den här bilden i våras, när jag och Tilde såg henne spela på Södra Teatern. Jag började fila på en liten Annika Norlin-hyllning redan då, men slutförde (som med så mycket annat som hör den här portalen till) den inte.
Men det här hyllningsutkastet, nåja, den här bilden får komma till användning nu – när jag lyssnat på hennes sommarprat.
Helvete, så bra hon är. Den nivån av klokskap och fyndighet kombinerat med den ärligheten och öppenheten finner man inte på många håll, inte i detta land eller (så vitt jag vet) ens internationellt.
Ta er tid (alltså riktig tid!, inte sitta-vid-datorn-och-göra-annat-samtidigt-tid!) och lyssna på hennes sommarprat.
Jag följde din uppmaning, men slutade lyssna efter 2.43 när hon berättade vad programmet skulle handla om.
Får jag fråga varför?