FEM PÅSTÅENDEN FRÅN EN OROLIG GIF-BLOGGARE TILL JOEL CEDERGREN

Hela vintern har jag suttit och oroat mig bloggledes.

Med en dag kvar till den allsvenska premiären mot AFC Eskilstuna tog jag mod till mig och vräkte ur mig alla oroligheter inför GIF-tränaren Joel Cedergren.

Det gav fem punkter där en orolig GIF-bloggare oroar sig – och där en GIF-tränare försöker lugna.

Orosmoln nummer ett: 3-5-2-systemet är helt oprövat!!!

– Det håller jag med om, säger Cedergren och ler.

– Men jag tycker det känns bra. Det var ju en par anledningar till att vi ändrade. Den största anledningen var att vi släppte in för många mål förra säsongen och det kunde vi inte fortsätta med, för då är risken att åka ur för stor. Nu försvarar vi centrala ytor på ett annat sätt. Det skulle jag säga är huvudargumentet. Sedan finns det ju andra fördelar med det: bland annat att du har samma uppställning offensivt som defensivt. Vi har spelat 3-5-2 offensivt tidigare och nu gör vi det också defensivt. Ofta får vi också ett numerärt övertag centralt i backlinjen, vilket gör det enklare att behålla bollen när man vinner den.

Finns det ingen oro hos dig kring hur det ska fungera i skarpt läge?

– Nej, orolig är jag inte. Det kommer att fungera. Sedan är det väl så att ett nytt system blir bättre och bättre över tid. Det vore konstigt ifall vi inte skulle vilja utveckla det hela tiden. Sedan är det ju så att om man spelat en säsong redan så hade man ju förstås haft bättre koll på vilka fällor och fallgropar som finns. Så det är klart att vi kommer få läropengar, i och med att det är ett nytt system.

Du pratade om fördelarna med 3-5-2: vad finns det för nackdelar?

– Risken är att en duktig motståndare kan utsätta våra ytterbackar för ett hårt tryck. Om de lyckas »splitta« vår organisation och spela framför vårt mitfält så kommer våra ytterbackar bli för ensamma. En annan utmaning med systemet är att du måste vara väldigt tajmad för att kunna sätta en bra press. Men det här systemet är ju också flexibelt. Jag skulle kunna tänka mig att spela 5-4-1 också, för att kunna ta hand om kanterna mot lag som går fram starkt där. Så man får nog vara beredd att vara flexibel.

Orosmoln nummer två: planen verkar vara att tålmodigt rulla ut motståndarna – det kommer inte att duga mot de bättre lagen!

– Vi har vunnit mot nästan alla de bättre lagen under förra säsongen, och det kommer vi ha chans att göra den här säsongen också. Det handlar om vad man vågar tro på för någonting, säger Cedergren som menar att det tålmodiga passningsspelet inte är något självändamål:

– Är motståndaren i obalans så ska vi ju ta oss framåt så snabbt vi kan. Är de inte det får vi ju försöka skapa obalans. Så ett tålmodigt passningsspel… det blir det när motståndarna försvarar sig bra. Gör de inte det – då går vi snabbare fram. Tålamodet i sig är ingen dygd, utan det beror på situationen: hur vi lyckas och motståndarna misslyckas. Men du kommer känna igen det offensiva spelet från förra året, det kommer du göra.

Orosmoln nummer tre: Ingen anfallare i truppen har, att döma av försäsongen, sett ut att ha särskilt många allsvenska mål i kroppen!

– Se det som Peter (Wilson) gjorde förra hösten: hur många mål han gjorde på få matcher. Han har visat att han har den kompetensen. Linus har visat tidigare att han är en bra målskytt. Sen har du också andra spelare, som på försäsongen gjort mål och… jag tror inte det är någon som kommer göra femton mål, men jag tror vi har många spelare som kommer göra en del mål och sprida ut målskyttet.

Vilka ser du som dina anfallsalternativ?

– Jag skulle säga att det är fyra spelare jag tänker, kanske fem: det är Peter (Wilson) och Linus (Hallenius), det är Freyr (Sigurdsson), det är »Morre« (Morsay), och så är det (Romain) Gall som skulle kunna spela där.  Det är frågan hur vi gör nu, när Samuel (Aziz) blev skadad, om Morsay ska gå som forward. Jag tror att det är i den positionen han kan bli som allra bäst. Jag tycker att han har de egenskaperna som gör att han passar bättre i den rollen.

– Fem alternativ… det är väl okej?

Orosmoln nummer fyra: det ser spännande ut på flera håll – men det saknas tuffhet och elakhet i truppen!

– Tuffhet, på vilket sätt?

Urban Hagblom pratade i vintras om att han kände att det saknades en Robert Åhman-Persson-figur i spelartruppen. Den typen har inte kommit in. Behövs det inte någon som bidrar med den tuffhet som kanske krävs för att sluta topp tio eller topp åtta eller vad man nu vill sluta i allsvenskan?

– Jag vet inte om man behöver vara ful för att vara topp-åtta. Jag tror man behöver vara förbannat smart. Det har vi dels jobbat för att bli under försäsongen, men dels har vi spelare som är intelligenta i den här gruppen.

– Man säger ofta till unga spelare att »du måste bli tuffare«, »du måste bli hårdare« och »du måste bli starkare«, men det är väldigt sällan det är det det handlar om. Utan lär dig hur du ska använda din kropp istället.

– Så tuffhet: vad är det för något? Jag tycker vi är mentalt tuffa och vi har fått in spelare som är mentalt tuffa – som Hallenius och som Myrestam – och sedan har vi unga spännande spelare som har en väldig hunger.

– Så erfarenhet tycker jag vi har fått in, sedan kompenserar de yngre spelarna mycket med att de har en sån vilja och en sån drivkraft.

– Men det är klart att vi har nio-tio nya spelare, så det är klart det finns en osäkerhet kring det. »Ja, men hur bra är vi då?«, liksom. Jag kan inte säga det riktigt. Jag tycker vi har gjort en bra försäsong på det stora hela och tycker att vi förhoppningsvis kan vara bättre än förra året.

Orosmoln nummer fem: minsta skada på Lars Krogh Gerson skulle bryta lagbygget i tu, som en näve okokt spaghetti!

– Haha, nej, det tycker jag absolut inte. Det var ju en tuff höst för oss, för när du bygger ett spel så finns det ju individer som har avgörande roller i det spelet. Och när Runar (Sigurjonsson) fick bollen eller Pa (Dibba) fick bollen – så var det viktiga moment för oss där det kunde hända något. Och Lars hade ju den funktionen att han balanserar laget på ett väldigt bra sätt. Så när alla de försvann under hösten så försvann plötsligt både spets och balans och det var ju väldigt tufft för oss i det läget.

– Men jag tycker vi står bättre rustade nu, ifall Lars skulle bli skadad. Men det är ju så med vårt lagbygge: får vi de viktigaste spelarna borta så får vi de jobbigare. Får vi tre av de viktigaste borta, ja, då blir det en fight för att hålla sig kvar. Nu är ju Myrestam borta och det känns ju.

Har ni fler som kan fylla hans balanserande roll i laget i år?

– Vi har ju Smajl (Suljevic), vi har (nye David) Batanero som kommer in, som är den typen av spelare. Han ska väl kunna spela matcher om en månad, men det är nog inte förrän inför hösten som han är en nittiominutersspelare. Men jag är jätteförtjust i honom, det är en jättefin fotbollsspelare som jag tror kan vara ett litet kap.

Om jag avslutar med ett snällt påstående: det känns mer ovisst än på länge – men också mer spännande. Håller du med om det?

– Det kan jag tycka. Vi har fått in kvaliteter i laget som passar väldigt bra in i modellen. Jag håller med om det påståendet: det känns väldigt spännande. Jag känner mig tryggare i år kring att vi har bredden. Sedan… har vi spetsen? Jag tror att vi har möjlighet att vi har spetsen, men jag vet inte. Så skulle jag säga.

Lugnade? Mer oroade?

Om tre timmar smäller det – alldeles oavsett!!!

One thought on “FEM PÅSTÅENDEN FRÅN EN OROLIG GIF-BLOGGARE TILL JOEL CEDERGREN

  1. Nu vill jag se ett langt blogginlagg som besvarar fragorna:
    – Hur jakla bra ar Giffarna iar egentligen?
    – Kommer alla allsvenska lag borja spela 3-5-2 nu?
    – Hur manga hundra miljoner saljs Eric Larsson for i sommarfonstret?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamfilter *