På samma sätt som det genom Pirkt.se-historien funnits läsare som bara velat ta del av portalens spaningar om GIF Sundsvall kan det nu ha uppkommit läsare som bara vill ta del av portalens skolpolitiska innehåll.
Därför inrättar vi nu denna lilla flik, till bredden fylld av spaningar kring svensk skola och dess systemfel.
(Den stora massan vill förstås fortfarande inte ta del av något som helst innehåll på Pirkt.se, men för denna grupp finns ingen flik, däremot hela den övriga vida webben.)
December 2021: Kulturartikel i Aftonbladet
I Aftonbladets serie om det svenska skolhaveriet fick jag lägga ut texten om hur våra lärarfackförbund måste ta i med hårdhandskarna mot marknadsskolan, för att kunna rädda läraryrket.
Länk: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/Ormog3/marknadsskolan-hotar-lararyrkets-stallning
Mars 2021: Kulturartikel i Aftonbladet
I mars 2021 skrev jag en text om hur de svenska lärarfacken måste börja inspireras av Karen Lewis, den karismatiska ledaren för Chicago Teachers Union. Hon dog i februari i år, men hennes arv lever vidare hos amerikanska lärarfackförbund som börjat använda det tidigare så sönderrostade strejkvapnet mot sina nyliberala motståndare.
Länk: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/7KwJo9/sluta-fega–lat-lararna-strejka
Februari 2021: Essä i Dagens Arena
I februari 2021 publicerade Dagens Arena mitt blogginlägg om bristen på lärarbrist som en essä, med hull, hår och rörliga gifar.
Länk: https://www.dagensarena.se/essa/rapport-fran-ett-bristyrke/
December 2020: Faran med ökad distansundervisning i svensk skola
Allt fler skolkoncerner vill göra jättelika vinster på den svenska skolpengen, genom att packa in välartade elever i välfyllda klassrum med lägre lärartäthet än i kommunala skolor. Men snart kanske de inte ens behöver fysiska skolor för att tälja sitt världsunika typ av guld.
I slutet av 2020 skrev jag också om distansundervisningen och de faror som den kan medföra i ett redan sargat svenskt skolsystem:
November 2020: Förklaringen till varför riskkapitalisterna slåss om att äga våra barns skolgång
Här försökte jag, med hjälp av Marcus Larssons mycket pedagogiska bok De lönsamma, reda ut varför de internationella riskkapitalisterna budkrigar om våra största skolkoncerner:
December 2019: Vi måste våga ta strid mot hela NPM-styret
Här försökte jag, med viss hjälp av en Matti Alkberg-låt, uppmuntra alla välfärdsfackligt aktiva att gå samman för att tillsammans stoppa alla New Public Management-dogmatiskt ordinerade nedskärningar.
Och jag tror att just det är en absolut nyckel för att någonsin kunna rå på de starka krafter som försöker nedmontera inte bara sjukvården, inte bara skolan, utan hela välfärdssamhällets grundpelare. Vi måste förstå att vi möter samma motståndare. Vi måste inse att även om det är Irene Svenonius eller Internationella Engelska Skolan-grundaren Barbara Bergström som är det snälla tantansiktet utåt så är det exakt samma krafter som står i kulissen och hejar på och pumpar in stöd och PR-pengar.
Jag tror fortfarande väldigt mycket på att det är något sådant som kommer krävas.
November 2019: Påminnelse om alla skandaler som den svenska marknadsskolan överlevt
Ibland tänker jag på hur märkligt det är att John Bauer-kollapsen inte skadat det svenska marknadsexperimentet mer än det gjort. I den här texten försökte jag helt sonika släpa fram ägaren och mångmiljonären Rune Tedfors i ljuset igen, som för att påminna om vansinnet:
Två år efter ombildningen visar det sig att upplägget varit så pass snillrikt att det danska riskkapitalbolaget Axcel, som ska vara experter på att nosa sig fram till en penningstinn vinstmaskin, slår till och köper hela koncernen för 675 miljoner kronor. Enligt SVT:s granskning ska Rune Tedfors ha fått ut 133 miljoner kronor vid försäljningen av verksamheten till de som han trodde var allra mest lämpade att ta över hans kära skolverksamhet: danska riskkapitalister med mål om snabb avkastning på skolpengen.
Oktober 2019: Uppmaning att demonstrera mot nedskärningarna
Arga lärare som går ut och demonstrerar på gatorna tror jag är en av få saker som skulle kunna förändra skolpolitiken. Inför den första upplagan av Skolmarschen var Pirkt.se därför förstås ute och uppmanade till att alla som bryr sig om svensk skola skulle ut på stan.
Lämnar vi det upp till politikerna själva så kan de säkerligen lulla på i sina postpolitiska låsningar i många år framöver, till dess att lärarlinjerna står helt tomma och bara inhyrda Yepstr-yeppar står vid whiteboardtavlorna i svenska klassrum.
Men inte om vi alla som bryr sig om svensk skola säger ifrån. Bestämt, argt och upprepat.
April 2019: Om hur svensk skolpolitik borde få oss alla på kokning
I samband med Jan Björklunds förslag på ordningsbetyg försökte jag använda mig av en tjurfäktningsliknelse som jag tycker fungerar rätt hyggligt:
Det sitter knivar i ryggen på tjuren!!! De har suttit där i decennier nu: en kniv för marknadifieringen, en för de helt fria vinstuttagen för aktiebolag, en för det fria skolvalet och… fan, memen haltar: där borde sitta långt fler knivar.
Men nu har svensk skola och dess debatt istället sprungit rakt upp mot det rött lockande ordningsbetygs-skynke som Jan Björklund viftat med, lägligt nog precis i samma veva som OECD-rapporten damp ner i journalisternas inkorgar.
