Fellow sports fans

Jag studsade till på den här formuleringen i en DN-intervju med Anna Kinberg Batra:

Är det den sämsta sportmetafor som någonsin har yppats? Jag har läst den om och om igen och jag förstår inte alls vad hon försöker säga. Det är som att Mittmedias textrobot fått spunk och inte hållit sig till den färdiga mallen (slutresultat, följt av målskyttar och vilket motstånd de två lagen ska möta i nästa match och var och när den matchen ska spelas) utan bara börjat spotta ur sig allmänna sportbegrepp i försök att göra en analys.

Kan det vara så att hon noterat hur män i 30-årsåldern vallfärdat till Polen i veckan, för att U21-vråla ut sin blågula fotbollsnationalism på gator och torg och tänkt att »här, i fotbollspubliken, har vi potentiella moderatväljare i mängder« – varpå hon låtit någon stackars talskrivare smyga in lite textrobot-sport i hennes vokabulär?

Kanske.

Jag vet bara att jag såg citatet och att jag sedan ägnade säkerligen en kvart åt att göra det här Paint.net-montaget:

Och det står i Pirkt.se-stadgarna att allt content som tagit mer än tio minuter att skapa måste ut, i någon form, någon gång.

Hur svagt det än är.

(Och det här är nog svagt: responsen i mina chattgrupper, där nästan allt material korrvevas ut, har varit otroligt ljummen.

Jag kanske måste se över min chattpersona, förresten. Ja, kanske hela min roll som vän. Just nu är nämligen allt jag bidrar med ogenomarbetat ++-content, levererat med barska och stressade »HAR DET HÄR NÅT???«-frågor, samt eviga uppdateringar om att jag »matchat« med den och den — lägenheten!

Att få höra om matchningar känns ju tillräckligt passé när det gäller människor, men tänk då att ens kompis inte ens kommer släpandes med en bild på ett matchat människoansikte – som ändå kan vara mer eller mindre intressant – utan en suddig mobilbild på en taffligt ljussatt hallmöbel i Bandhagen.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamfilter *