90 minuter – utan bladspenat

IMG_20130825_230932Det var match i dag, mot Västerås SK, och det här var min packning:

  • Fotbollsskor.
  • Benskydd.
  • Ett fryspack stuvad spenat.
  • En rulle plastfolie.

Tanken var att, som salig MacGyver, kunna bygga ihop en kylanordning för foten som skulle kunna sitta kvar under matchen. Detta på rekommendation av den välgörare som satte en handfull kanyler i mitt gaffelbensfäste i fredags.

Och ja, jag gick faktiskt in på toaletten och försökte – men lommade därifrån ganska snabbt. Frusen, hackad spenat är inte direkt självhäftande längsmed en fotled. Det säger de aldrig på matlagningsprogrammen: där är allt frid och fröjd. Där lommar ingen ut från en omklädningsrumstoalett med rester av bladspenat på fotknölen.

(Rester jag som tur var hann upptäcka och spola bort innan någon lagkamrat upptäckte det: och tur var väl det, inget kastar ett löjets skimmer över en viktig match som att lagkaptenen innan uppvärmningen sitter och leker med bladspenat)

Men det fungerade till slut även utan de egensmidda kylklamparna. Jag knaprade mig till ett skyddande töcken av Alvedon och varvade ispåsar med kylsprej för att låta tjälen gå i gaffelbandet – och kanske satt också en viss placeboeffekt från fredagens multipla injektioner kvar.

Jag kunde inte trycka ifrån i språng med högerfoten, jag kunde nätt och jämnt hoppa, jag kände mig hemskt osynkad efter en nära på femveckors fotbolsfrånvaro och jag var faktiskt nära att signalera för byte ett par gånger – men jag kunde spela i nittio minuter.

Utan bladspenat, alltså.

Jag är oerhört glad för det. Det var väldigt roligt att vara tillbaka.

Vi höll nollan Jonte ”Monsterräddningarnas Mästare Mot Resten” Johansson höll nollan – igen! – och vi tog, om vi ska se det från den ljusa sidan, en viktig inte-förlora-poäng mot ett för dagen bra VSK (jag tror att de har gjort två av årets bästa prestationer mot oss; och något oförtjänt bara fått med sig en enda poäng).

Det var ingen bra insats, framåt fungerade inte särskilt mycket och defensivt hade vi väldiga problem när de överbelastade på flankerna, men det var – när allt kommer kring – en ganska bra poäng.

Mer i morgon, kanske. Nu ska jag gå och tvätta botten av min väska ren från en hinna av utsipprade, tinade fruktkluster.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *