The boys are back in town

Det är lätt att sitta hemma på sin kammare och kritisera svenska kvällstidningar som med digitala näbbar och virala klor försöker undvika att dö papperstidningsdöden.

Många läste C-uppsatsen om Expressens webb-tv-annonserande under helgen (jag vet inte exakt hur många, då Pirkt.se-redaktionen är så pass »future« att den inte har mätinstrument, men kanske fler än någonsin???) och en hel del av de trognare läsarna har säkert också tillgodogjort sig fjolårets B-uppsats inom det sportjournalistiska fältet (den om »Haha-intervjun«), vilket kanske skulle kunna få folk att tro att portalen är direkt kvällstidningsfientlig.

Därför känns det viktigt att då och då även visa på när de svenska kvällstidningshusen gör någonting bra.

Och på söndagen släpptes en film från Sportbladet, Sveriges största sportredaktion, som visar vad dessa mediehus faktiskt kan åstadkomma om de släpper lös samtliga byggets Clip Art-krafter:

I tider som dessa – när alla fyra nominerade till »Årets Sport-TV-profil« på Kristallen-galan var kvinnor – så känns det också fint att någon fortfarande vågar stå för de klassiska »The Boys Are Back In Town«-värderingarna som en gång i tiden faktiskt byggde svensk sportjournalistik.

Det finns fler förstås fina exempel på när de stora drakarna verkligen lyckas med sin digitala omställning och för att få till kvällstidningsinbördes jämvikt lyfter vi också fram när Sport-Expressen skulle lansera sin nya mobil-app – en jättesatsning som levererades i det här paketet:

Den där första sekunden, där Zlatan-leendet ackompanjeras av ett »ja, visst är det kul« skrivet i det där typsnittet som följer med i gratisversionen av webb-baserade redigeringsprogram (lita på en amatör-meme-skapare här: det där är det typsnittet och för 99 kronor i månaden hade Expressen-redigeraren åtminstone fått tillgång till Arial), älskar man ju för att den ser ut att kunna vara gjord av en medelålders och lite teknikängslig högstadielärare inför en Powerpoint-presentation.

(Jag tänkte göra en Vine-loop på den där första sekunden, men det gick minsann inte. Men istället hittade jag vid Vine-inlogget den här gamla vinen, den nästan enda jag skapat, från när Mats Nyström (och här kommer ett par befogade citattecken) »rappat« ett Fotbollskvälls-inslag:

https://vine.co/v/ejenLPB1tqh

Det var en del som skrev och tyckte Expressen TV-inlägget senast var roligt och bra och jag blir alltid så obekväm i det tack-ögonblicket. Jag svarar nästan enklare på kritiska kommentarer än på positiva tillrop, även om jag uppskattar dem väldigt.

Tänk om man en enda gång i livet finge känna sig så här genombekväm…

Skärmavbild 2016-09-04 kl. 23.53.23

… när man tar emot »vilken kung du är alltså«-kommentarer.)

Det om det. Det här är, för eventuellt nytillkomna läsare, inte en portal nischad på kvällstidningskritik.

Det här är en portal som… inte riktigt vet i exakt vilken riktning den vill gå. Sedan jag började plugga i måndags har jag märkt hur mycket mer, förvisso ansvarsbelupen, fritid man får som student jämfört med när man heltidsarbetar och den tiden borde kunna öppna upp för fler längre, om inte C-uppsatslånga, spaningar.

Jag tänker nog – det slår jag fast här och nu, smattrandes i söndagsnatten – sikta på att försöka skriva en mer genomarbetad text i veckan.

Kanske blir det någon allsvensk svepvev – vars utgivning stannat upp helt efter att ha montage-drivit friskt med islänningar i juni (här och här) – här och där och förhoppningsvis också någonting allvarligare, men åtminstone någonting i veckan.

Jag vill att gemene man ska vilja logga in på Pirkt.se och vänta på nästa text med lika delar entusiasm som tålamod, precis som en PR-intresserad kalkonköpare under hela sommaren har väntat på…

… den där nya designen på Pärssons tunna skivor-förpackningen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamfilter *