Ange Titel Här

(null)
Sicken kväll, hörrni.

(null)
Jag var ute och promenerade längs Kallhälls vattennära stråk tillsammans med en gammal handbollsspelare från orten som lär ha ett par preskriberade linjespelardråp på sitt samvete.

En tjej som idag höll i sin första lektion någonsin som lärare; en uppgift hon säkerligen skötte med mer bravur och med mycket mindre svettningar än jag själv gjorde då jag svettade ner ulltröja, stenciler och lärarpulpet (en gång när jag gjorde en hastig vändning ska det ha skvätt upp på tavlan och – likt en saltvattensvåg – sköljt bort allt som stod på whiteboarden) under min lärarvikariedebut.

Hon är duktig, Tilde, och jag älskar henne väldigt mycket.

(Hon har förresten en extra, överbliven tågbiljett från Stockholm till Sundsvall, nu på Valborgstorsdagen med avgång vid 15.00, om någon skulle vilja köpa den för en billig penning.)

(null)
Den här portalens allra största resursslöseri, månne frånsett att Erik Löfgren och inte en dresserad robot skriver GIF-texterna, är förstås att den så sällan drar nytta av att den har en bisarrt skicklig fotograf ingift (nåja: men vi har åtminstone inlett en djupt avancerad kurtis*!!!) i redaktionsledningen.

*= Et uttryck man lär sig efter att under söndagskvällen ha sett tre raka avsnitt av TLC:s polygamiserie ”En man och hans fruar”.

(null)
Det ska väl underlätta med bilder, har jag överhört på någon redigeringskurs där jag säkert satt och mjuggsmattrade ner GIF-tecken, även om två i rad föreställer en kaffedrickande gynnare i gul ledarjacka.

(null)
Jag tänker så klart på promenader. Nu vet jag vad jag vill göra igen. Det har varit lite grumligt ett tag.

Är det det ni känner att ni kan göra när ni joggar? Tänka? Spruta fram bortglömda idéer? Starta på en ny, piggt rullande mental kula?

I så fall är ni ursäktade.

2 thoughts on “Ange Titel Här

  1. Som joggare får jag väl svara då…

    Jag löper några mil i veckan och jag tänker i stort sett inget alls, vilket är skönt. Jag löser inga världsproblem, jag har inte ångest över mejlhögen eller tentahögen eller nåt annat.

    Upp för backen. Och sträck ut. Och in-in-ut-ut-ut.

    Ingen pulsklocka, ingen tidtagning, ingen musik ens. En timme för mig själv och sen en varm dusch och en klapp på axeln. Bra, Hugge.

    Jag fungerade däremot inte så här när jag var 25.

    • Intressant inblick. Det kanske är mitt unga, rastlösa lynne som sätter käppar i joggingskorna. Det låter som manna för själen, din procedur. Smeknamnet ”Hugge” är för övrigt +++++.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Spamfilter *