En veckas konstant fejande

Förra onsdagen, innan jag åkte iväg för att skriva en andra dugga i makroekonomi, så slog jag ihop locket på min dator.

Ikväll, onsdag strax innan midnatt, vek jag för första gången upp den i hemmiljö igen.

I ett nytt hem!!! Alltså helt nytt! Är någonting någonsin så nytt som ett nytt hem??? Man skulle kunna påstå att jag »bott i« den här lägenheten sedan i lördags, men är det verkligen att »bo« om precis allt man gör i själva lägenheten är att vara i ständig rörelse; plocka där, packa upp här, feja där, dona här, gå ner till förrådet, hämta ditt, bära datt, slänga det där?

Jag har alltså inte ens haft tid att vika upp datalocket, ens en gång!, och är det något jag alltid brukar finna mig tid för så är det – på mycket ont och kanske ibland lite gott – att vika upp locket för en liten kik.

 

Idag vill jag bara säga att jag var på Clas Ohlson tre gånger på en och samma eftermiddag. Jag hann hem och vända mellan varje tur och ryckte – min nystressade vana trogen – bara åt mig några ytterplagg när jag rusade tillbaka för att köpa fler saker. Det gjorde att jag hade tre olika utstyrslar på mig, på tre olika Clas Ohlson-besök, inom ett par timmar under en och samma eftermiddag. Som en rekordnischad modebloggare, antar jag, vars enda läsare är 55-åriga män som uppskattar ett bra hyllsystem.

Jag vet verkligen inte vad tre raka Clas Ohlson-besök gör med en människa, men jag vore inte helt överraskad om jag skulle vakna upp i morgon med en jättelik Bluetooth-hörsnäcka över era örat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *