Finkultur:

Jag har bott i Stockholm i snart tre månader och närheten till den finare kulturen har hittills bara lett mig till Jonathan Johansson (++++) och Bombay Bicycle Club (+++).

Det är svagt – men någonting jag tänkt åtgärda framöver.

Här är några akter jag ser fram emot i det som inte är Sundsvall:

arcaderna
Arcade Fire på Gröna Lund, 13 juni. Jag lär köa slut på ett par sulor för denna upplevelse.

hellström
Håkan Hellström på Ullevi, 7 juni. Bokat och klart.

kent
Kent på Kentfest, 15 juni. Även det bokat och klart.

wayoutwest2014
Way Out West i Göteborg, 8 augusti. Jag har å Tilde och mina vägnar preliminärbokat min kära systers Göteborgsboende för att kunna se The National.

Och så till sist, förstås:

2014-04-18 17.06.28
Gunnar Julin i Jakobsbergs centrum. Ren och skär näverlursmagi.

(Okej: jag ser nu att det här redan gått av näverstapeln och förbannar mitt ouppmärksamma anslagstavleöga.)

En Slippery Dillmannen-slope

Detta är vanligtvis inte någon portal för bikt och bekänelse; men i dag känner jag för att bekänna en sak.

Jag har ett närmast besatt förhållande till att fynda saker.

I matbutikerna håller jag noggrann koll på min korg – för att ingen ska knycka den. Den är ju nämligen så förnämligt full av kloka investeringar att ett tränat fyndöga helt klart skulle kunna kasta sin inköpslista överbord för att nypa min rabattmaximerade korg.

Det finns, om man får låna en spelteoretisk term, ”värde” i min korg. +EV.

Detta är ej att förväxla med direkt konkret snålhet: aldrig under mina år som självständig handlare har jag av egen fri vilja köpt en köttbit som inte sålts under svensk flagg. Jag är väldigt noggrann med detta. Dessutom brukar jag inte köpa lågprismärken; det känns som att jag kan nafsa i Victory Tillys baklår om jag köper min mozarella från Ica Basic.

Så det är inte snålhet: det bottnar mer i någon form av ekonomisk överlevnadsinstinkt. Hela mitt vuxenliv har genomlevts under dessa praktiklöneförhållanden, så för att kunna överleva drägligt – drägligt!!! – med ovanstående krav i åtanke så har det blivit så att jag noggrant skärskådar matvarubutikernas reklamblad och knyter näven för mig själv när jag efter handling granskar kvittot och tittar ner på en digert avdragen rabatt.

Inte heller hör det till vanligheterna att jag investerar i kläder till fullpris. Skulle man ta ett procentuellt tvärsnitt på rabatten jag fått på de senaste fem-sex jackorna jag köpt så skulle man få fram en siffra på åtminstone över sextioprocentig realisation. Detta medför förstås att jag permanent ligger ett drygt år efter gängse trend – som någon luddig Saturnus-måne: lika modemässigt uppskattad som en tidig 18.30-Champions League-match.

Men jag överlever.

Också har jag förstås växt upp i min mors hus. Det är en faktor att inte fnysa åt i dessa kupong- och prisjämförelseappssammanhang.

Men jag känner att jag har det under god kontroll, denna förkärlek till fynd. Jag är inte ”Dillmannen”, som åkte Norrland och rike runt för att spara tre femtioöringar på 1,5 liter ”Kalle-Cola”.

Jag är, åtminstone i mina ögon, bara klok.

Men så idag gick jag till Friskis & Svettis för ett pass. Jag hade tänkt mig att veva (i ordets rätta bemärkelse) lite med överkroppen eftersom mina ben var helt i plåt efter ett tyngre benpass. Ni vet: jobba lite på det där livslånga målet, att en dag få vila under följande gravsten:

”Här vilar en man som ganska avslappnat kunde göra tio chins (det var inte ens så jobbigt för honom: tio snabba bara).”

Men så drog jag mitt kort i kassan och då poppade det upp en ruta som förkunnade att det 12.00 skulle börja ett spinningpass.

Ett femtiofem minuter långt pass med något av det mest svettframbringande man kan ägna sig åt utan att bli våldförd på medelst björkris.

Och där stod jag, i egenskap av en oerhört svettbenägen människa, med ett par blypelare till ben att stödja mig på och med fyra koppar kaffe innanför den uttorkade västen – utan vattenflaska!

Så såg jag att det fanns två platser kvar – av femtio.

”Vilket fynd”, tänkte jag på fullaste allvar. ”Nu får man passa på.”

Och så klickade jag på ”boka”.

Och jag blev inte bara uttorkad till bristningsgränsen och pro-choice till benamputationsrätten – jag blev också lite orolig.

Jag är helt klart på väg nerför en slippery Dillmannen-slope.

Happy People Never Fantasize

Detta är ju ett etablerat vårtecken:

tildekungsna
De utblommade körsbärsträden.

(Man går upp för en kulle, genom snår och ris i en trolsk skog, förbi en päråker, över en myrmark och ner i en bergsdal så kommer man till ett litet buskage med körsbärsträd: det är därför inte så konstigt att inte många lyckas hitta och sociala medieföra detta obskyra vårtecken.)

Men det är inte det största vårtecknet. Nej: det slutgiltiga tecknet på att våren äro kommen är när man vårstädat brädet och kan ställa ut kaffekoppen…

franska
… på blecket på den polska balkongen.

Ersättningsbuss för sina synder

Igår lämnade jag för arbetet vid 09.30 och var inte åter förrän efter 01.00.

Det började med att Diciplinnämnden levererade 1–1 på Kaknäs IP i förmiddagssolen och slutade med att Pontus Segerströms pannlob levererade 1–1 på Grimsta.

Det var en fin arbetsdag – jag ringde dessutom och väckte Peter Siepen vid elvarycket för en enkätfråga om skor – men jag är väldigt tacksam för att få gå på ledighet i morgon onsdag.

Varför?

image

Hade Judas golat på Jesus om han vetat att oskyldigt folk drygt 2000 år senare skulle behöva ta ersättningsbuss till Spånga på grund av hans synder?

Lite matrecensioner? Jag lagade pulled pork härom veckan: grytan stod kanske lite väl länge: köttet blev oerhört lätt sönderfallet. Det blev fem-plus-kattmat av det hela, vilket absolut inte är det sämsta.

Och imorse premiäranvände jag de frusna jordgubbar jag hittade vid mitt livs första egna rundvandring på Lidl:

image

Smoothien hade precis den där kemiska smaken av jordgubbsglass som man letat efter.

På tal om smoothies, ja: aldrig har väl flytten från Sundsvall till Stockholm känts så konkret som när jag igår tillfrågades om att vara med i en ”smoothie-enkät”.

Inte en ”enkät om smoothies” – utan en ”smoothie-enkät”.

Efter att ha upplevt detta såg jag Degerfors-fansen veckla ut sin arbetarklassbanderoll. Jag gillade den mycket.

Just det:

Om jag blev imponerad av det lilla jag fick se – från minut sjuttio och framåt – av dagens GIF-match?

Tillåt mig besvara GIF-frågan med en GIF:

NEJgeorge
Maken till initiativlöshet har väl Gamla Ullevi inte skådat sedan Sture Allén döpte den nya Gamla Ullevi till just Gamla Ullevi (en kreativitet som Allén ska ha fakturerat 40 000 kronor för).

Jag såg att Atletico Madrids assisterande tränare Germán Burgos satt på bänken iförd Google Glasses i dag – det känns ju som det naturliga nästa-steget för Joel Cedergren.

joel
Han är nog Sveriges – ja, hela Skandinavien, kanske hela norra Europas – mest Google Glasses-kompatibla tränare.

Ett par brillor kanske kan luckra upp denna stiltje.

(Alternativt en forward som inte är en högerback.)

Han bredvid

Processed with VSCOcam with g3 preset
I går var vi (plural!) på födelsedagsfest hos min gode vän Sinan som har ett hjärta av guld: det har han numera till och med papper på.

Jag skriver vi eftersom jag är en del av ett par – en radhusidylliskt par, som Sinan vill hävda: ett 23-årigt par som ter sig vilsna om samtalsämnena rör sig bortom tralloljor och bolåneräntor. Paret som åker hem vid ettrycket för att kunna nypa sista pendeln hem till Kallhäll.

Jag är mycket lycklig över att vara en del i det paret.

Processed with VSCOcam with p5 preset
Hon é det här partyts ljus
Och han bredvid, är så stolt, att ha henne nära sig

Annars då? Det är inte ofta jag unnar – UNNAR! – mig en bok till fullpris.

Processed with VSCOcam with f2 preset
Men ibland måste man.

”Ingen trodde att han skulle bli någonting särskilt. Och ville någon innerst inne bli någonting särskilt? I stort sett förekom aldrig några tankar på särskildhet, vem kunde nämna en enda människa som blivit någonting som hon inte var från begynnelsen?” 

Imorgon är det måndag, då ska jag fortsätta jobba.

Allt är inte luft

snälla kom och lägg dig här intill mig jag vill skeda 
inte för nåt särskilt, jag har haft en dålig dag 
alla mina grandiosa planer gick i stöpet 
ingenting märkvärdigt, bara haft en dålig dag

Minst en dag i veckan borde man viga åt att lyssna igenom Mattias Alkbergs låtskatt.

Varför? Bland annat för att han nu släpper en vinylskiva –Mattias Alkbergs Begravnings begravning – som inte kommer att finnas tillgänglig digitalt, med denna motivering:

”Detta finns inte till för att konsumeras som vore det luft. Hur man än beter sig är det kört. En dag ska allt bli luft, men allt ÄR inte luft.”

Den officiella släpptexten? Lika briljant:

image

Är han det bästa vi har i Sverige i dag, alla kategorier? Jag vill bestämt hävda det.

Den här bloggen är däremot luft: tung, tjock och förorenad luft som inte ens kan spridas för vinden.

Lotto-Åkes Brasklapp:

Pirkt.se:s turspelsexpert Åke ”Lotto-Åke” Andersson finns som vanligt med näbben i tombolan för att studera värmningarna inför lördagens Lotto-omgång. 

Här är hans brasklapp inför lördagens tävlingar i Bingo Visby-hallen: en unik tipstjänst i form av en veckovis blixtkrönika som inte innehåller speltips, systemförslag eller potentiella spikar utan endast en baissning av en enda av de trettiofem bollarna till start. 

Lotto-Åke (1)
Lotto-Åkes Brasklapp:

Boll 13 har haft trassel med polyperna under veckan och kan till och med strykas – trots att hans tyske tränare gått och väntat på att lottas till trettondespår i Visbys smala tombola en längre tid. Det här bekräftade han när jag pratade med honom redan igår:

– Det stämmer. Det är trassel med polyperna, bekräftar Timo Boll.

Den Nye Tomas Lundman

Processed with VSCOcam with t1 preset
Jag brukar ha väldigt lite förståelse för vinningen i företag som anlitar skyltbärare – men, ja, jo: han fångade ju mitt intresse, denne, det gjorde han.

Jag har varit ledig sedan i tisdags eftermiddags, då jag entledigades från mitt pass på grund av överflödighet. I går satt jag mig därför för att försöka slutföra arbetet med årets namnelva – mitt i Kallhälls vackra centrum.

Processed with VSCOcam with p5 preset
Processed with VSCOcam with m3 preset
Det här är det nya ”gömma porr- alternativt serietidning i tung bok”-tricket – att gömma en Göran Greider-bok i en Klicktidning för att inte dra blickarna åt sig.

Alla ”vad är DET DÄR för en REVOLUTIONÄR???”-blickar försvinner så fort man bara verkar bry sig om den hårfagre hästbondens senaste bestyr.

Men jo: nog hann vi ögna igenom de bättre delarna av Klick-tidningen också: och med bättre menar jag, förstås!, Polgaras sida om drömtydning och andra ockulta tekniker:

2014-04-10 12.56.13
Men för en gångs skull var faktiskt inte Polgara luddigast i tidningen – hon var faktiskt ganska saklig och korrekt med fackmannamässiga tips som att ”lyssna på solen” – nej: luddigast i tidningen var nog nedanstående vimmelbild: 

Processed with VSCOcam with m3 preset
Och det är nog inte det faktum att Agbar Barsom går lös med ett väldigt spett intill en nördig Aaron Carter som är det luddigaste – jag reagerar mer på att Agbar, som väl numera florerar omkring som fotbollsagent?, benämns som ”fotbollsjonglören”

Är Agbar ”den nye Tomas Lundman”?

tomas lundman
”Världens bäste fotbollsjonglör” som legat på en filt på nära nog vartenda ett av de svenska fotbollsfälten de senaste 15 åren. En gycklare i fotbollens tjänst (källa?) som livnärt sig på konststycket att paketera monotont bollande av uthållighetskaraktär till ”underhållning för ungdomar”.

Jag minns att en gång när jag var liten så undrade jag varför ”världens bäste fotbollsjonglör” – VÄRLDENS!!! – inte satsade på att spela i någon av de stora fotbollsligorna – med den tekniken!!!

Sedan fyllde jag åtta och kom på andra tankar.